https://www.shma.online/halina-neujahr daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e329b23df673eac831a9/1593434928596/Halina-Neujahr-Umschlagplatz_loading-40.jpg Halina Neujahr - 1942-1943, Umschlagplatz Warszawa Getto Härifrån förde man judar (huvudsakligen polska och tyska) till utrotningsläger Treblinka och Majdanek. Halina Neujahrs mormor, morfar och faster togs under den Stora Aktionen i Warszawas Getto under sommaren 1942 till Umschlagplatz (på bilden) och därifrån fördes de i boskapsvagnar till dödslägret Treblinka där de mördades i gaskammare. Halina hennes mor och syster gömde sig och undkom den Stora Aktionens deportationer till Treblinka där 375 000 judar ur Warszawas Getto mördades. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5881e6f525590ac0f70b/1593464966419/Halina-Neujahr-1945-and-1947-Norrko%CC%88ping-and-Vikingshill.jpg Halina Neujahr - I Sverige lärde sig Halina blixtsnabbt svenska, redan på sjukhuset i Norrköping (vänstra bilden). I Vikingshill (högra bilden) så på två år tog hon en svensk studentexamen med högsta betyg i svenska. Den högra bilden är från Vikingshill, troligen 1947 då Halina tog studenten där. Halina, på bilden, till höger i första raden av stående.Halina Neujahr - timeline 1945-1947: Halina vårdas på beredskapssjukhuset i Norrköping från 1 Juli till 24 Oktober 1945. Därefter i beredskappsjukhuset i Rosöga, 24 Oktober 1945 till 26 Juni 1946. Polsk Folkhögskola i flyktingslägret i Öreryd, 26 Juni 1946 till 11 November 1946. Slutligen, Polsk Folkskola och gymnasium i Vikingshill, 11 November 1946 till 3 Augusti 1947. Därefter blev det studier vid KTH i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e3deb7918e00882761a6/1593435110303/A9a+Skarzysko+Kamienna+vykort+Halina+Hasag+30.jpg Halina Neujahr - 1943-1944, Hasag koncentrationsläger Skarżysko-Kamienna Skarżysko-Kamienna var ett tvångsarbetsläger för judar och tillhörde tyska Hasag koncernen. HASAG även känd som Hugo Schneider AG, Hugo Schneider Aktiengesellschaft Metallwarenfabrik. Hasag "lånade" oftast kvinnor till sina fabriker. Lånade och betalade för de till SS. Kvinnorna kostade mindre och passade bra till Hasagfabriker där många maskiner var halvautomatiska. När östfronten närmade sig så förflyttades Halina och Sara bland de återstående fångarna i Skarżysko-Kamienna västerut, till Ravensbrücklägret där Hasag hade sina fabriker och därifrån till Bergen-Belsen. För Halina och Sara Neujahr var det femte koncentrationsläger då man måste betrakta Warszawas Getto som ett sådant. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa573ee490db2b98d4cf94/1593464646996/Anamnes+Halina+Neujahr++Ro%CC%88dlo%CC%88ga+eft+Norrko%CC%88pmg.jpg Halina Neujahr - 1945-1947, Halina Neujahrs läkarjournal från Rosöga dit hon har blivit förflyttad från beredskapssjukhuset i Norrköping. I Norrköping var hon först i beredskapssjukhuset i St Olofskolan och flyttades därefter till Matteusskolan som även den tjänstgjorde som ett beredskapssjukhus. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa570bede6517d681eac86/1593464594239/00016-RAHalina-Neujahrs-Hospitals-1945-1946.jpg Halina Neujahr - Juli 1945 - 3 augusti 1947, Norrköping - Vikingshill Halina Neujahr - den första tiden i Sverige. Halina vårdas på beredskappssjukhuset i Norrköping från 1 Juli till 24 Oktober 1945. Därefter i beredskappsjukhuset i Rosöga, 24 Oktober 1945 till 26 Juni 1946. Polsk Folkhögskola i flyktingslägret i Öreryd, 26 Juni 1946 till 11 November 1946. Polsk Folkskola och gymnasium i Vikingshill, Värmdö, 11 November 1946 till 3 Augusti 1947. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa54ed34314d7760d2231f/1593464056564/Swedish+Transit+Hospital+Lubeck.jpeg Halina Neujahr - Juni 1945, Lübeck, Swedish Transit Hospital I Lübeckdetachementet - Swedish Transit Hospital möttes de nyanlända patienterna, fd koncentrationslägerfångarna av den svenska badplutonen för sanering och vid behov fick de också nya kläder. Sanering innebar oftast het bastu, iskall dusch och DDT-behandling. Därefter vårdades de på sjukhuset i avvaktan på att brittiska ambulanser skulle föra dem till de fem svenska fartygen som hade chartrats av Svenska Röda Korset. Halinas syster Sara dog under bastubad, begravdes i Lübeck https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa56663be8fe6afba53e4b/1593464484262/ Halina Neujahr - 27 juni 1945, Lübeck Chefen för Lübeckdetachementet, doktor/major Hans Amoldsson, anmärker i sin rapport från Lübeck att den svenska modellen för effektiv sanering med het bastu följd av iskall dusch raskt fick modifieras eftersom patienternas hälsotillstånd inte medgav denna, något brutala nordiska saneringsmetoden. Halinas syster Sara avled där just efter efter en svensk "sanering mha bastun". Hon ligger begravd i Lübeck. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e1b1df03ed5901233e9a/1593434552644/Budowa-muru-getta-przy-ul--Grzybowskiej-w-1940-r--.jpg Halina Neujahr - 12 oktober 1940, Warszawa I oktober 1940 beordrades alla judar i Warszawa att flytta till ett nyupprättat ghetto i en avgränsad del av staden. Den 16 november stängdes judarna in i ghettot. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6b4cd8dcb20ce1977b34/1593469779391/Halina-Neujahr-do%CC%88rr-Stockholm.jpg Halina Neujahr - Halina Neujahrs port till hennes bostad i Vasastan i Stockholm. Svastikan på dörren en lite speciell påminnelse om den mörka tiden. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e030a7500b669549454c/1593619407921/Halina-Neujahr-in-Lu%CC%88beck-at-her-sisters-grav.jpg Halina Neujahr - Halina har burits iland den 1 juli 1945 i Norrköping. Hon vägde bara 28 kg. Hon tillfrisknade relativt fort av de värsta åkommor och flyttades därefter från Norrköping till beredskapssjukhuset till Rosöga. Därefter från Rosöga till lägret i Öreryd. Sista resan ledde från Öreryd till Vikingshill på Värmdö. Där fanns ett polskt gymnasium där hon tog studenten 1947 med högsta betyget i svenska. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6aced003857fa877482c/1593469654011/Halina-Neujahr-Monumentlistan-Stockholm.jpg Halina Neujahr - Stockholm Holocaust Monument. Halinas närmaste som mördades under Förintelsen finns på monumentet som hon och Roman Wasserman Wroblewski initierade. De två har sett till att monumentet totaltfinansierades med medel från Stockholm Stad och Svenska regeringen. Roman Wroblewski stod för designen och sättet namnen är uppställda. Halinas lista: Neujahr Gitla (mor) - deporterades efter Warszawa Gettoupproret och mördades i Majdanek 1943, Neujahr Sara (syster) - överlevde Förintelsen dog i Lübeck i juni 1945, Neujahr Edna (faster) - blev deporterad under den Stora Aktionen i Warszawa, askan i Treblinka, 1942, Lengleben Abraham (mormor) - blev deporterad under den Stora Aktionen, askan i Treblinka, 1942. Langleben Cywia (morfar) - blev mördad under den Stora Aktionen, askan i Treblinka, 1942. Zofia (moster) Gliksberg hennes man David och hans 15 år gammal bror Salomon mördades år 1942 i dödslägret CHELMNO. Innan dess har de varit inspärrade i Lódzgettot. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa55cbf7a1d03adb98e961/1593464277486/Halina-Neujahr-DP-card.jpg Halina Neujahr - 24 juni 1945. Lubeck. Swedish Transit Hospital. Halina Neujahrs DP Registration kort. Här finns antecknat att Halina kunde fem språk och att den 28 juni skulle hon transporteras till Vita båten - lasarettfartyget HMS Prins Carl. Samma registreringskort utfärdades för Halinas syster Sara. Saras systers registreingskort kom aldrig till Sverige. Hon dog i Lübeck efter en bastubad dagen före avfärden. Man strök hennes namn från "Följesedeln för transport av flyktingar från Civilförsvarsstyrelsens Uppsamlingsläger i Lübeck". https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5812c206cb3ea273e554/1593464856063/A-crematorium-Chimney-at-the-Majdanek-extermination-camp-Halina-i-skuggan.jpg Halina Neujahr - 1945-1947, Rosöga lägret utanför Strängnäs. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen från den 24 oktober 1945 till 26 juni 1946. Här två vinterbilder. Halina ytterst på högra sidan. Halina skrev på den vänstra bilden: I skorstens skugga. Detta trots att det inte faller någon riktig skugga från den. Vad Halina menade är hennes riktiga association med skorstenar vid krematorier som fanns i dödslägren, bl.a. i Majdanek (se bilden nedan) där hennes mor Gitla mördades. Hennes kommentar till bilden till höger är också speciell. Hon meddelar att "moster" har kommit och att skorstenen skrämmer inte. Med mostern så menar hon att hon har fått tillbaka menstruationen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21babda8fa02c3eb68758/1592925106642/Bergen-Belsen-hospital.jpg Halina Neujahr - April-juni 1945, Bergen-Belsen sjukhuset Hela kassernområdet som tillhörde den tyska armén och låg strax utanför koncentrationslägret omvandlades till ett jättesjukhus. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. Detta kan jämföras med Nya Karolinska i Stockholm som har drygt 600 sängplatser. Här hundratals sängar i en sal som tidigare användes som biosalong. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e464dfbc365adad2d500/1593435241906/Ravensbruck-KL-30.jpg Halina Neujahr - 1944 - Hasag Skarżysko-Kamienna till Ravensbrücklägret När östfronten närmade sig så förflyttades Halina och Sara bland de återstående fångarna i Skarżysko-Kamienna västerut, till Ravensbrücklägret och därifrån till Bergen-Belsen. För Halina och Sara Neujahr var det femte koncentrationsläger då man måste betrakta Warszawas Getto som ett sådant. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6a39d003857fa87729ca/1593469510289/Halina-Neujahr-at-KTH.jpg Halina Neujahr - 1948, Kungliga Tekniska Högskolan. I Sverige lärde sig Halina Neujahr snabbt svenska och tog svensk studentexamen med högsta betyg i svenska två år efter ankomsten. 1948 började hon studera kemiteknik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Halina var den enda kvinnliga studerande i en årskurs bestående av 30 kemiteknologer. Hon blev civilingenjör, och senare teknologie doktor i biokemi, docent och professor vid KTH. Efter pensioneringen fortsatte hon sitt arbete vid KTH som professor emeritus. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa55faede6517d681e789d/1593464330399/Prins+Carl+Gustaf+lasaretfartyget.jpg Halina Neujahr - 28 juni - 1 juli 1945, Lübeck-Norrköping. Vid de första resorna var patienternas, fd koncentrationslägerfångarnas tillstånd förmodligen betydligt sämre än för dem som tidigare evakuerats med "de sista vita bussarna". Detta ledde bland annat till ett antal dödsfall under övertransporterna till Sverige. Ombord på HMS Prins Carl dog fem personer på resorna mellan Lübeck och Sverige. Halina kom till Norrköping den 1 juli 1945. Dagen innan har man burit i land de mest sjuka i Kalmar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e0ec27513553d360885d/1593434385592/Nalina-Neujahr-map-Warsaw-Majdanek-Skarzysko-Kanienna-Bergen-Lubeck-Norrko%CC%88ping.jpg Halina Neujahr - 1939 - 1945. Halina Neujahrs 6 år of fångeskap Warszawas Getto, Majdanek, Skarżysko-Kamienna, Ravensbrück, Bergen-Belsen, Lübeck, Norrköping, Stockholm https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e39c9e8f05514ae7bd2f/1593435044653/ Halina Neujahr - 15 april 1945, Bergen-Belsen När koncentrationslägret befriades flyttades systrarna Halina och Sara Neujahr ur lägret till ett sjukhus som iordningställdes i de närliggande kasernen. Halina var 20 år gammal och vägde 28 kg. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e2a7fe2e3739fde4b737/1593434801535/Warszawa+Getto+Deportation+under+Ghetto+Upproret+1943.jpg Halina Neujahr - 19 april 1943, Warszawa Getto Upproret i Warszawas getto. Striderna började den 19 april 1943, när tyskarna skulle verkställa de sista deportationerna från gettot till utrotningsläger, Då tog de judiska motståndsmännen till vapen. Motståndsmännen hade enbart pistoler, handgranater och bensinbomber medan tyskarna hade flyg, artilleri, pansarfordon och granatkastare. Under Warszawa Gettot upproret, april-maj 1943, fängslades Halina, hennes mor och syster Sara och fördes koncentrations- och utrotningslägret Majdanek. I Majdanek mördades Halinas mor Gitla (47 år gammal). https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21a9a53384a401102967d/1592924833437/Halina-Neujahr-Homeless_children_Warsaw_Ghetto.jpg Halina Neujahr - 22 juli 1942, Warszawa Halinas mormor, morfar och faster togs under den stora Aktionen i Warszawas Getto under sommaren 1942 till Umschlagplatz och därifrån fördes de till dödslägret Treblinka där de mördades i gaskammare. Halina, hennes mor Gitla och hennes syster Sara gömde sig och undkom den Stora Aktionens deportationer till Treblinka där 375 000 judar ur Warszawas Getto mördades i utrotningslägret Treblinka. På bilden hungriga barn i Warszawas Getto. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efc440c18dd2653a503dd0a/1593590811034/British-ambulans-train-Bergen-Belsen--to-Lubeck-Ta%CC%8Ag-till-Lu%CC%88beck-1945.jpg Halina Neujahr - 21 juni 1945, Bergen-Belsen - Lübeck Fjärde veckan i juni 1945 skulle Halina och Sara åka till Sverige för ytterligare vård. Ett specialtåg förde de från sjukhuset i Bergen-Belsen till Lübeck. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6a714f86803882a05a60/1593469558997/Holocaust-Monument-so-it-started-with-the-number-of-victims-names-Halina-Neujahr-Roman-Wasserman-Wroblewski-letters.jpg Halina Neujahr - 1993-1995, Stockholm Holocaust Monument. Halinas närmaste familje medlemmars namn som mördades under Förintelsen finns på monumentet som hon och Roman Wasserman Wroblewski initierade. De två har sett till att monumentet totaltfinansierades med medel från Stockholm Stad och Svenska regeringen. Roman Wroblewski stod för designen, valet av stenen och sättet namnen är uppställda. Här är svarsbrev från Förintelsens överlevande bosatta i Sverige som har kryssat för antalet sina närmaste de vill hedra med namn på monumentet. Fram till 1995 samlade Roman och Halina 6 500 namn. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef219dda1668a76c26c1372/1592924647307/Halina-Neujahr-Warszawa-September-1939-tyska-soldater.jpg Halina Neujahr - Halina Neujahr föddes 1924 i Warszawa i Polen och var 15 år gammal när andra världskriget bröt ut den 1 september 1939. 16 år gammal spärrades hon och hennes familj in i Warszawas gettot. I gettot deltog hon i den illegala undervisningen. Hon läste bland annat en kurs i bakteriologi och hygien och arbetade sedan i en hygienist-patrull som informerade om hur man kunde skydda sig mot infektionssjukdomar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e5132801f1255c271e3f/1593435418453/Bergen-Belsen-april-1045-Ho%CC%88gar-av-de-do%CC%88da.jpg Halina Neujahr - 15 April 1945, Bergen-Belsen När Halina och jag tittade på bilderna på de sittande fd fångar som satt i skogsbrynet eller gående bland likhögar så kommenterade Halina bilderna, så var det, döden var hela tiden närvarande och inte främmande för oss. Många tidningar i Sverige har huvudsakligen publicerat bilder på glada fd fångar som börjar livet på nytt. Vid befrielsen av Bergen-Belsen har man burit Halina in i ett liktält. När hon återfick medvetande så har hon lyckats kravla sig ut ur tältet och ansluta sig till de andra halvdöda men levande. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa55844f59ca049bf83110/1593464204957/ Halina Neujahr - I Folke Rickardssons fotoalbum från UNRRA och Lübeck-detachementet (Swedish Transit Hospital). Alla badades på nytt assisterade av den svenska badplotonen. Även de på bår som Halinas syster Sara. https://www.shma.online/de-befriade daily 1.0 2020-06-30 https://www.shma.online/vardkedjan daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19ed75d6e1015f5ab2fd7/1592893161660/Army+ambulance+from+Bergen-belsen_Concentration_Camp%2C_April_1945_BU4680.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. Från Bergen-Belsens lägrets baracker fördes de överlevande till det nyetablerade sjukhuset i tyska militärkaserner som låg strax utanför. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. Senare, under sommaren-hösten 1945, omvandlades successivt sjukhuset till ett så kallat ”Displaced persons camp”. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a4eccc152d3b60fde872/1592894720629/UNRRA+och+Lu%CC%88beck-detachementet+Folke+Rickardsson+1.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital. Kvinnor längs bad- och desinfectionslinjen bistås av den svenska https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a6d46457de797a46b6c3/1592895197660/DP-Registration+Card+Mandel+Zofia.png Vårdkedjan - 8 juli 1945, Lübeck Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital. D.P. Registration Record tillhörande Zofia Mandel från Sosnowiec i Polen. Hon var 11 år när kriget startade. Först var hon fängslad i Lodz getto och därefter var hon i tre år i ett annat arbetsläger innan hon flyttades vid krigsslutet till Bergen-Belsen. Enligt kortet ville hon åka till Amerika efter att ha blivit frisk i Sverige. Registreringskortet skrevs den 8 juli 1945 på Swedish Transfer Hospital och den 11 juli transporterades hon till Vita båten S/S Kastelholm som kom till Stockholm den 15 juli 1945. Den som intervjuade Zofia kunde nog bara franska och därav språket där. I nedre vänstra hörnan svarar hon om vad som hände med resten av familjen - morté a Oswiecim, mördade i Oswiecim (Auschwitz på polska). https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b1fecc152d3b60fec47f/1592898060342/So%CC%88derby+sjukhus.jpg Vårdkedjan - 1946, Söderby Det sjunde steget - vården i Sverige. Två systrar, Márta och Lili Sternberg kom med Vita båten S/S Kastelholm till Stockholm. Márta har flyttats från Sigtunaberedskappssjukhus till ett antal sjukhem och sanatorier. Márta blev aldrig frisk och dog den 7 februari 1946 i Söderby och begravdes på Norra Judiska begravningsplatsen, grav J 0417. Systern Lili, vars hälsotillstånd var mycket bättre när de kom till Sverige, gifte sig i Sverige och var yrkesverksam till sin pension. Innan hon dog på 2010-talet, framförde hon önskan att bli begraven bland de "sina". Det betydde bland de som kom till Stockholm med UNRRAs Vita båtar under sommaren 1945. Lili och Márta delar en gravplats i tredje raden av J-kvarteret. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a633cc152d3b60fdfcc8/1592895036431/UNRRA+och+Lu%CC%88beck-detachementet+Folke+Rickardsson+pojke+och+badplutonen.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital. En patient bärs av personalen ur den svenska badplutonen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a98fcc152d3b60fe35d0/1592895895876/Vita+ba%CC%8Atar+Kronprincessan+Ingrid+pa%CC%8A+da%CC%88ck+1945.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck-Göteborg Det femte steget - överfarten. Överlevande från koncentrationsläger ombord på M/S Kronprinsessan Ingrid på en resa till Göteborg sommaren 1945. Sammanlagt hade Kronrinsessan Ingrid gjort 8 turer från Lübeck, med ca. 400-450 patienter ombord. Hon lämnade patienter i både Malmö och Göteborg. Foto: Weclewicz (SRK). https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb13b26569d301a217cb39/1593512889329/Fra%CC%8An-Bergen-Belsen-till-Hamnen-i-Slite-1945.jpg Vårdkedjan - Juli 1945, Lübeck - Malmö - Slite Det femte steget - överfarten. Slite hamn. Arméambulans och hundratals bårar väntade på Vita båtens HMS Prins Carls ankomst från Malmö. Josef Weinberger läkarkort från beredskapssjukhuset i Parkskolan i Lund. Josef kom till Malmö den 19 juli 1945 med Vita båten M/S Kronprinsessan Ingrid. Efter en vecka i Lund på beredskapssjukhuset i Parkskolan transporterades Josef Weinberger vidare 27 juli. Tillsammans med en grupp på 150 andra TBC-patienter åkte han med Lassarettfartyget HMS Prins Carl till Gotland. Fartyget anlände dagen efter till hamnen i Slite. Josef dog på TBC sjukhuset i Lärbro på Gotland, till följd av den tuberkulos han hade ådragit sig i lägret. Han är en av nio judar som ligger begravda på kyrkogården i Lärbro. Många patienter som anlände till Malmö transporterades vidare med tåg till andra städer där beredskapssjukhusen iordningställdes, t.ex. till Örebro och Karlstad. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a9fff2c09a07f1eefb3b/1592896007765/Dr+Lisa+Welander+Kronprincessan+Ingrid+pa%CC%8A+da%CC%88ck.png Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck-Göteborg Det femte steget - överfarten. Överlevande från koncentrationsläger ombord på Kronprinsessan Ingrid på resan från Lübeck till Göteborg sommaren 1945. Dr. Lisa Welander, här 35 år gammal, var den enda läkaren ombord med ca 400-450 patienter ombord. Efter uppdraget med Vita båtar arbetade dr. Welander på ett TBC-sjukhus i Otwock, utanför Warszawa i Polen. Dr. Lisa Welander disputerade 1951 och blev professor i neurologi 1964. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ae235d6e1015f5ac5a98/1592897067656/Epidemisjukhuset+Roslagstull+Albano.jpg Vårdkedjan - Juli 1945, Epidemiska sjukhuset i Stockholm Det sjätte steget - vård i Sverige. En del patienter från Vita båten SS Kastelholm kördes med ambulans direkt från Frihamnen till Epidemisjukhuset uppe på Albanokullen. Sjukhuset var en isolerad och för ändamålet välanpassad inrättning. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a94f9723f5314914b216/1592895836408/M_S+Kronprincessan+Ingrid+Screenshot.png Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck - Sverige Det femte steget - överfarten. Vita båten M/S Kronprinsessan Ingrid var tidigare en bilbärande färja mellan Göteborg och Fredrikshavn, med plats för 30 personbilar och drygt 560 passagerare. Fram till andra världskriget gick hon i linjetrafik. Under kriget var hon upplagd på grund av oljebrist. Under M/S Kronprinsessan Ingrids jungfruresa från Lübeck som UNRRAs (Röda Korsets) Vit båt fanns det 424 patienter ombord varav 179 i kategorin liggande - svårt sjuka. Det var fem Vita båtar som låg i Lübeckhamnen den 26 juni 1945. Konvojen startade mot Sverige och Kronprinsessan Ingrid lämnade efterhand sina patienter i Malmö respektive Göteborg för vidare vård. De Vita båtarna eskorterades under alla resorna av tyska minsvepare. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19e02775ad552cdc24510/1592892950386/Logistik+Bergen-Belsen+fra%CC%8An+baracker+till+sjukhuset+med+britisk+arme%CC%81ambulans.png Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen. Det första steget var att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. Här bär brittiska soldater ut en överlevande, från samma barack som på bilden ovan, för vidare transport till sjukhuset https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ae55f8af9640ff977b36/1592897118866/Avlusningsanstalt+-+Sanitetsanstalt+identifikation+Ropsten.jpg Vårdkedjan - Juli 1945, Frihamnen - Sanittetsanstalten Ropsten Det sjätte steget - vård i Sverige. I Sverige. Sanittetsanstalt i Ropsten. Hit kördes de överlevande från Vita båten i Frihamnen. Stockholms stad hade med hjälp av bidrag från Staten uppfört en avlusningsanstalt vid Ropsten. Den blev färdig till användning i slutet av april 1920. Den placerades uppe på en kulle på den nuvarande trafikplatsen vid tunnelbanestationen Ropsten. Besökande badades och avlusades. Deras kläderna sanerades med cyanvätegas. Anstalten hölls öppen under beredskapstiden. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b16aeade2b25c6471a00/1592897906175/Norra+Eva+on+Elsa%C2%B4s+grave+july+1945.jpg Vårdkedjan - September 1945, Norra Judiska begravningsplatsen i Solna Det sjunde steget - Vården i Sverige. Tre systrar Jakubovics kom till Sverige med Vita båtar. En av systrarna dog på Epidemisjukhuset. De två andra systrar som var i bättre skick och som placerades på beredskapssjukhuset i Sigtuna överlevde. Först efter flera veckor kunde de besöka sin döda systerns grav vid Norra Judiska begravningsplatsen i Solna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1aa9a53bdf278e3f61564/1592896162914/SS+Kastelholm+fo%CC%88rde+judinnor+fra%CC%8An+Lubeck+till+Stockholm.jpg Vårdkedjan - Juni - juli 1945, Lübeck - Stockholm Det femte steget - överfarten. Här stävar Vita båten S/S Kastelholm mot Frihamnen. S/S Kastelholm brukade ha ca. 200 patienter ombord. Fartyget är märkt med stora röda kors, svensk flagga och påskriften SVERIGE. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a66f3ab7a06348a2bac0/1592895097460/UNRRA+Kungl+1945.jpg Vårdkedjan - 1 juni 1945, Stockholm Följande förordnande hade undertecknats vid konseljen 1 juni 1945 av Gustaf V. Det har inte publicerats tidigare fast det gäller i högsta grad Förintelsens överlevande. Det handlar om svenskt deltagande i UNRRA-aktionen. Troligen hade ett informellt beslut fattats redan tidigare, direkt efter förfrågan/kravet från UNRRA. När det formella beslutet fattades i konseljen den l juni så var redan förberedelserna för aktionen i full gång. De för uppdraget valda båtarna var klart ombyggda för uppdraget redan den 20 juni trots att det rådde strejk i varven. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1acf653384a4011f62420/1592896768450/Vita+ba%CC%8Atar+Kastelholm+7+juli+1945+Frihamnen.png Vårdkedjan - Juli 1945, Lübeck - Stockholm Det femte steget - överfarten med Vita båtar mellan Lübeck och Sverige. Aftonbladets urklipp från 9 juli 1945 vittnar om att flera överlevande var mycket medtagna. De kördes direkt från fartyget till Epidemiska sjukhuset i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a492f8af9640ff96d662/1592894619249/Swedish+Transit+Hospital+Badplutonen+1945+Lubeck.png Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital, även kallad för s.k. Liibeckdetachementet, i Cambrai-kasernerna vid Schwartauer Allée. Här hade den svenska badplutonen två parallella behandlingslinjer och utrustning för desinfektion sam https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ad4553384a4011f629c5/1592896847840/Kastelholm+Frihamnen+sittande+va%CC%88ntar+pa%CC%8A+sin+tur+Juli+1945.jpg Vårdkedjan - Juli 1945, Stockholm-Frihamnen Det sjätte steget - vård i Sverige. S/S Kastelholm i Frihamnen. Under tiden de liggande patienterna undersöktes i tältstaden fick kategorin sittande patienter vänta på sin tur att undersökas. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b251ff5d8e025b8f75af/1592898136958/Grave+Zofia+Sophia+Mandel+1928+-+1945.jpg Vårdkedjan - 1945-2019, Norra judiska begravningsplatsen, Solna. Det sjunde steget - vården i Sverige. Ett flertal patienter dog under resan till Sverige. I Stockholm dog flera av de anlända bara efter några dagar eller veckor på sjukhuset. Deras allmänna tillstånd var så dåligt att i läkarjournalens rubrik Diagnos, står det ofta ej fastställd. I de avlidnas utskrivningsrapport står det anteckning, vårdtid 5 dagar. Zofia Mandel som befriades i Bergen-Belsen, en vecka innan hon skulle fylla 17 år, fick ett Lübeck-nummer 4084. Hon anlände till Stockholm den 15 juli 1945 med S/S Kastelholm. Zofia Mandel dog i Sigtuna den 8 augusti efter att hon hade vårdats i Sverige i 3 veckor. Zofia föddes i Sosnowiec, Polen. Tyvärr, så står det Sophia från Tjeckoslovakien på hennes gravhäll i Stockholm och ingen ansvarig organisation är intresserad att rätta misstaget och ge henne en gravsten med hennes rätta namn och födelseort. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b2da391217332b80e1ad/1592898277263/Holocaust+Monument+6+stones+Stockholm+75+y+Liberation+of+Bergen-Belsen.png Vårdkedjan - 1945-2020, Holocaust Monumentet i kvarter K och J, Norra Judiska begravningsplatsen, Solna På bilden medlemmar ur Föreningen Förintelsens Minne, Helena Brus och Daniel Kraus, strör ut jorden från Israel i samband med minnesceremonin tillägnad 75 årsdagen av befrielsen av Bergen-Belsen lägret, den 15 april 1945. På flera orter i Sverige där det fanns beredskapssjukhus finns det begravningsplatser för de som dog under resan till Sverige eller kort efter ankomsten. På de flesta av dessa begravningsplatser finns det monument till minnet av Förintelsens offer. Det senaste monumentet avtäcktes 2019 i Stockholm. Monumentet består av 6 stenblock av granit placerade mellan offrens gravar. Stenblocken finns bär namnen på de 6 förintelseläger: Auschwitz, Treblinka, Chelmno, Majdanek, Sobibor och Belzec. Många av de begravdas närmaste familj hade mördats i dessa förintelseläger. Därför var det angeläget att uppföra ett monument som binder samman de begravdas och de mördades öden. Samtidigt representerar de 6 stenblocken, de 6 miljoner judar mördade under Förintelsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a0431520e952493e29f5/1592893525055/Bergen.Belsen+Hospitao%CC%88+tysla+sko%CC%88terskor+tva%CC%88ttar+fd+fa%CC%8Angar.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. Hela kassernområdet som tillhörde den tyska armén och låg strax utanför koncentrationslägret omvandlades till ett sjukhus. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. På bilden tyska sjuksköterskor tvättar de nyss intagna fångarna som har transporterats från det närbälägna koncentrationslägret. Foto av Sgt. Hewitt, No 5 Army Film & Photographic Unit. Bergen-Belsen april 1945. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1afc0d1e8a147e7f0ea7a/1592897480442/Einhorn+Frymetta+Diagnos+A.jpg Vårdkedjan - Juli - december 1945, Beredskapsssjukhuset i Sigtuna Det sjätte steget - Vården i Sverige. Majoriteten av patienter i Sigtuna var huvudsakligen unga judiska kvinnor, de flesta i 20-års åldern. Många av dem var sjuka i sjukdomar de hade ådragit sig i Bergen-Belsen eller i andra koncentrationsläger där de hade vistats tidigare. Bland de vanligaste åkommorna var Tbc och lungsäcksinflammation. Många led också av sviter efter tyfus. De flesta läkarjournaler från Sigtuna har handritade lungor där de mest sjuka områdena är markerade med rött. Diagnoskortet tillhör Frymet Ajnhorn from Łódź. Frymet var 9 år när andra världskriget startade och var sedan 1940 fängslad i Łódź- eller Litzmannstadt getto. Frymet kom till Sigtuna den 15 juli 1945 och dog där 7 augusti 1945, bara 17 år gammal. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a5bdcc152d3b60fdf63d/1592894920006/UNRRA+och+Lu%CC%88beck-detachementet+Folke+Rickardsson+2.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital. Kvinnor längs bad- och desinfektionslinjen bistås av den svenska badplutonen. De som inte kunde gå själva har burits mellan stationerna, bastun, dusch och DDT-behandling. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b1b2dbdf867012aa5f57/1592897979355/Vita+ba%CC%8Atar+O%CC%88verlevande+till+arbete+och+till+Eretz+Israel.png Vårdkedjan - 1946, Patienter från Beredskapssjukhuset i Örebro Det sjunde steget - vården i Sverige. En lista med flera intressanta rubriker. Förutom kroppsvikten som var mellan 32-37 kg hos en del (3 månader efter Bergen-Belsens befrielse) så anges även tatueringar på kroppen, en del av dem börjar med A, dvs Auschwitz nummer. Den fjärde rubriken är önskemål om resmål efter att de har tillfrisknat. Där svarade nästan 40% till Palestina (dåvarande Brittiska Mandatet Palestina). Sista rubriken visar att alla tillfrågade redan var arbetsföra och även arbetade inom allt från Konsum till skofabriker. Naturligtvis de ca. 700 svårare sjuka som fanns på sjukhus och sanatorier är inte upptagna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a752324dc82b403414ac/1592895325131/Logistik+Lubeck+Vita+ba%CC%8Atar+Germans+lead+girls+from+Bergen-Belsen+onboad+White+boat.png Vårdkedjan - Juni-Juli 1945, Lübeck Det fjärde steget, från the Swedish Transit Hospital till Vita båtar i Lübeck hamn. På bilden, tyska soldater i sina arméuniformer utan gradbeteckningar hjälper de överlevande att komma ombord på en av de Vita båtarna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb11e08974eb3c8fb1c32c/1593512429833/Va%CC%8Ardkedjan-Sigtuna-o%CC%88verlevande-bakom-tagtra%CC%8Ad-karanta%CC%88n-sepia.jpg Vårdkedjan - Juli - december 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Det sjätte steget - Vården i Sverige. Patienter som kom med lasarettfartyget S/S Kastelholm till Frihamnen, och som var i lite bättre skick än de som skickades i ambulans till Epidemiska sjukhuset vid Roslagstull, kördes till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Ibland när deras hälsa försämrades kördes de till Epidemisjukhuset i Stockholm. Vid alla beredskapssjukhus gällde 3 veckors karantän. Sjukhusen omgärdades av taggtråd. I Sigtuna rådde också badförbud i Mälaren. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b03153384a4011f65b99/1592897594083/Fo%CC%88rintelsen+o%CC%88verlevande+1945+Tre+La%CC%88karkort+Sigtuna.jpg Vårdkedjan - Juli - december 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Det sjätte steget - Vården i Sverige. Tre läkarkort av patienter från Beredskapssjukhuset i Sigtuna. Den här gången de röda och svarta kors markerade inte att de befriade kom med Röda korsets Vita båtar utan att patienterna dog på sjukhuset. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a3d6d15ac858b6a346dc/1592894465245/Swedish+Transit+Hospital+by+Hans+Arnoldson.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital, även kallad för s.k. Liibeckdetachementet, i Cambrai-kasernerna vid Schwartauer Allée. Då låg det i utkanten av Lübeck. Nu finns nästan hela det forna området med alla byggnader kvar. Bakom gymnastikhallen (byggnaden på tvärren) som var inskrivningscenter för de som kom med tåg från Bergen-Belsen finns idag en Astrid Lindgren förskola. Chef för sjukhuset var doktor, major Hans Amoldsson. Arnoldson hade tidigare tjänstgjort i Svenska Röda korsets detachement i Tyskland i samband med "de vita bussarna"-aktionen. Trots att detachment kallades för Swedish så var svenskarna där i minoritet. Personalen där var huvudsakligen tysk: 14 läkare och l05 sjuksköterskor plus 367 man handräckning. Förutom de tjänstgjorde brittisk personal ur Royal Army Medical Corps, 56 man plus vaktmanskap på 20 man. Drygt 1 400 bäddplatser fanns i de tre byggnader runt exercisplatsen, där den svenska badplutonen hade haft två parallella behandlings linjer och utrustning för desinfektion samt bastubad. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1acc35d6e1015f5ac4487/1592896716323/Gerte+Lorie+Journal+fra%CC%8An+Kastelholm+hytt+37+5-8+juli+1945.jpg Vårdkedjan - Juni - juli 1945, Lübeck - Stockholm Det femte steget - överfarten med Vita båtar mellan Lubeck och Sverige. Här är Grete Lories journal från S/S Kastelholm, hytt nr. 37-2. I journalen ser man feberkurva och medicinering mellan den 5-8 juli 1945. Grete Lorie från Prag dog på Epidemiska sjukhuset i Stockholm den 30 juli och ligger begraven i K-kvarteret på Norra Judiska begravningsplatsen i Solna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19c3bda8fa02c3ea8dda9/1592892510736/Bergen-Belsen+kroppar+till+massgravar.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen. I början av 1945 blev Bergen-Belsen slutstation för tiotusentals fångar som sändes ut på dödsmarscher från andra läger i öst. Många av de nyanlända fångarna fick inte ens tak över huvudet. Livsmedels- och vattenförsörjningen upphörde och en fruktansvärd fläcktyfusepidemi bröt ut. Från januari till mitten av april 1945 dog omkring 35 000 fångar, varav 18 000 enbart under mars månad. Då det inte fanns möjlighet att bränna eller gräva ner alla döda kroppar började man istället att stapla de döda i högar runtom i lägret. När de brittiska trupperna kom in i Bergen-Belsen så var det första steget att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a39b1bc0003d3f9b6579/1592894379600/Lubeck+transit+hosp+Matsal.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital vid kasernområdet vid Schwartauer Allée. Vid var sin sida av exercisplatsen har den svenska badplutonen haft två parallella linjer, utrustningar för desinfektion och bastubad. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19a9628e7676403dcbd87/1592892096760/Bergen-Belsen+fo%CC%88rsta+steget+skilka+do%CC%88da+och+halvdo%CC%88da.jpg Vårdkedjan - 15 april 1945, Bergen-Belsen När de brittiska trupperna kom in i Bergen-Belsen så var det första steget att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. Det fanns mängder av lik. Detta trots alla de massgravar som SS låtit gräva under tiden då det pågick överläggningar om lägrets övertagande. De brittiska trupperna fann tusentals obegravda kroppar både i lägret och i ett närliggande godståg. Den tillfångatagna SS-personalen sattes sedan i arbete att flytta liken i lägerområdet till massgravar. Omkring 20 000 döda begravdes då. Brittiska armén förde samtidigt tyska civilpersoner och offentliga tjänstemän till lägret så att de med egna ögon kunde se den morbida konsekvensen av nazismen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19d6f391217332b7f2d13/1592892796349/Bergen-Belsen+Medics+in+Baracks.png Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det första steget var att skilja de döda från de halvdöda och ge första hjälpen till dem som låg i barackerna inom koncentrationslägrets område. Därefter flyttade man de f.d. fångarna till det nyetablerade militära sjukhuset i kasernområdet, strax utanför lägret. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ae9a1bc0003d3f9c504b/1592897188618/Fo%CC%88rintelsens+o%CC%88verlevande+II+Cyan+kammare+Sanitetsstationen+Ropsten.jpg Vårdkedjan - Juli 1945, Frihamnen - Sanitetsanstalten Ropsten Det sjätte steget - vården i Sverige. Sanitetsstationen Ropsten. Det var hit som Förintelsens överlevande vilka kom till Stockholm med UNRRAs Vita båtar förflyttades för att tvättas och avlusas. Många kom dit i arméns speciella ambulansbussar som var anpassade för transporter av patienter liggande på bår. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1af7c84087c02102272f6/1592897415808/Sandsvretens+patienter+Sigtuna+med+Horvath.jpg Vårdkedjan - Juli - december 1945, Beredskapsssjukhuset i Sigtuna Det sjätte steget - vården i Sverige. Beredskapssjukhuset i Sigtuna. Flickor och kvinnor placerades i sjukhusets olika skolbyggnader. Om man tittar på de snart 75 år gamla läkarkorten ser man ofta namn på byggnaderna: Backa, Berga och Sandvreten. Samma byggnader med de ovannämnda namnen finns fortfarande inom Sigtuna internatskola. Här listan av patienter från Sandvreten. Patienternas L-nummer som de fick i Lübeck finns antecknade liksom deras medborgarskap. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1aad0bb2cc9757485ea6c/1592896219592/SS+Kastelholm+in+Stockholm+carying+female+victim+20+kg+weight.jpg Vårdkedjan - Juni - juli 1945, Lübeck - Stockholm Det femte steget - överfarten med Vita båtar mellan Lübeck och Sverige. Här bilden från den transporten med S/S Kastelholm som kom till Frihamnens Kajplats 2 den 15 juli 1945. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a78d84087c021021e250/1592895381903/German+soldiers+carry+Bergen-Belsen+girls+from+Swedish+Transit+Hospital+oobord+White+boat.png Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Det fjärde steget, från the Swedish Transit Hospital till Vita båtar i Lübeck hamn. Här tyska soldater i sina uniformer utan gradbeteckningar tar ut de överlevande ur de brittiska ambulanserna och bär dem ombord. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19fe153bdf278e3f53e47/1592893419874/Bergen-Belsen+kasern+-+later+hospital+for+13+400.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. Hela kassernområdet som tillhörde den tyska armén och låg strax utanför koncentrationslägret omvandlades till ett jättesjukhus. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. Detta kan jämföras med Nya Karolinska i Stockholm som har drygt 600 sängplatser. Bilden tagen före andra världskriget. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19c9153bdf278e3f4f457/1592892577996/Bergen-Belsen+baracks+Germans+watched+by+British+with+dead+victims+from+the+baracks+to+graves.png Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen. Det första steget var att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. Här bär tyska soldater eskorterade av en beväpnad brittisk soldat kroppen som ska till en av massgravarna i området. Man la vanligtvis 700-800 döda i. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a8c528e7676403dde525/1592895701710/Vita+ba%CC%8Atar+MS+Ro%CC%88nnska%CC%88r+fo%CC%88rsta+tur+i+ett+lastrum+BU+9241.png Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck - Sverige Det femte steget - överfarten med Vita båtar mellan Lübeck och Sverige. Här bilden från den allra första transporten med M/S Rönnskär som var, liksom systerfartyget M/S Karskär, en lastbåt. Bilden är unik då den är tagen i ett lastrum under däck. Båda fartygen var under kriget levererade till Rederi AB Svea i Stockholm. De lades upp och kom inte i trafik förrän i samband med aktionen med Vita båtar i juni 1945. Det krävdes ett iordningsställande av lastrum till förläggningar och byggande av kokhus på däck mm. Bilden är tagen den 20 juli 1945 av Sgt Evans i hamnen i Lübeck. Kvinnan på bilden tycks hade haft tur och fått en enkelsäng. De flesta sängar som monterades på fartyget var arméns dubbelvåningsängar. Antalet sängplatser på fartyget framgår av ett beslut i Marin Förvaltningen den 13 juni 1945: "I befintliga utrymmen på mellandäck och i lastrum skulle monteras 129 dubbla armésängar, således 258 sängplatser avsedda för patienterna samt 14 enkla för Röda kors-personal. Vidare skulle tillföras 15 fältklosetter (och anordnas en urinoar). Akter om överbyggnaden skulle anordnas ett provisoriskt kokhus med en fältspis på balkar samt skåp, lådor och bord". https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b12f84087c0210229043/1592897846877/Det+sjunde+steget+Epidemisjukhuset+5+dagar+va%CC%8Ardtid.jpg Vårdkedjan - 8-13 juli 1945, Epidemisjukhuset Stockholm Det sjunde steget - Vården i Sverige. Anteckning om patienten som kom till Epidemisjukhuset från Vita båten S/S Kastelholm. Båten la till Stockholm tidigt på morgonen den 8 juli 1945. Patienten dog den 13 juli. Vårdtid 5 dagar anges i nedre delen av bilden. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b2a03a09d00e4f45bb04/1592898222551/Framtagning+av+Vera+Kremers+gravha%CC%88ll+och+renovering.jpg Vårdkedjan - 2019, Norra Judiska begravningsplatsen, Solna Medlemmar ur Föreningen Förintelsens Minne vid Vera Krémers grav. Den var, precis som alla andra "1945 räddade" gravar i flera år osynlig då den i likhet med många andra sjönk och låg under markytan. När stenen lyftes i samband med renoveringen var inskriptionen i det närmaste oläslig. Vera Krémer från Budapest var det första Bergen-Belsens offret som dog i Sverige. Hennes dotter, Julia räddades undan Förintelsen och bor i Budapest. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1af3a1bc0003d3f9c5e97/1592897346226/Sigtuna+judinnor+med+nummer+1945.jpg Vårdkedjan - Juli - december 1945, Beredskapsssjukhuset i Sigtuna Det sjätte steget - vård i Sverige. De överlevande som kom med Vita båten S/S Kastelholm kördes vanligtvis till beredskapsssjukhuset i Sigtuna. Sigtuna beredskapssjukhuset inrymdes i ett antal skolor i Sigtuna: Sigtunastiftelsen som var en folkhögskola, Svenska kyrkans lekmannaskola, Diakonistyrelsens anstalt för utbildning av frivilliga för kyrkligt församlingsarbete, Sigtunaskolan - ett internat för pojkar och Humanistiska läroverket - en skola för både pojkar och flickor. På bilden de överlevande fotograferade genom fönstret. Två av de har ett koncentrationsläger-nummer på vänster underarm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb12b5a1dcc71a17964329/1593512637424/De-befriade-Va%CC%8Ardkedjan.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. Field Medical Card av Zofia Mandel, 17 år gammal. Hon överlevde Łódź getto och tre koncentrationsläger. Hennes sista röntgenundersökning gjordes den 10 juli 1945 på Bergen-Belsens sjukhus. Efter det flyttades hon med ambulanståg till Lübeck och Swedish Transit Hospital. Hon lämnade Lübeck ombord på Vita båten S/S Kastelholm som anlände till Stockholm tidigt på morgonen 15 juli 1945. Zofia dog tre veckor efter ankomsten till Sverige. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a18ad4a0d82c8ee6688c/1592893847155/Regina+Posladek+Field+Medical+Card+24+may+1945.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. De tidigare helt anonyma fångarna vars identifiering var bara ett fångnummer som de hade tilldelats. Under vistelsen i den temporära sjukhuset fick de sina första handlingar. Dels erhöll de en brittisk Field Medical Card och en D.P. kort (DP - Displaced person). Här är Regina Posladeks kort. Hennes syster Ryfka dog strax före befrielsen av lägret. Regina dog på beredskapssjukhuset i Sigtuna, utanför Stockholm, 8 augusti 1945, drygt tre veckor efter ankomsten till Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1adbefd772b4a0a730a13/1592896971841/Fo%CC%88rintelsen+Frihamnen+La%CC%88ger+Sanitetsstation+juni+1945.jpg Vårdkedjan - Juli 1945, Stockholm-Frihamnen Det sjätte steget - vård i Sverige. Området i Frihamnen vid Kajplats 2 där man tog emot de befriade koncentrationslägerfångarna. Precis som tidigare i södra Sverige etablerades där en tältstad. De befriade fångarna, numera patienter, undersöktes snabbt och flyttades därefter till Sanitetsstationen i Ropsten. Från Ropsten kördes patienterna vidare till beredskapssjukhuset i Sigtuna. De akutsjuka kördes med ambulans direkt till Epidemiska sjukhuset i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a9c8bb2cc9757485d85f/1592895953183/Ombord+pa%CC%8A+Kronprincessan+Ingrid+1945.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck-Göteborg Det femte steget - överfarten. Överlevande från koncentrationsläger ombord på M/S Kronprinsessan Ingrid på resa från Lübeck till Göteborg sommaren 1945. Här är ett unikt foto taget under däck. Kvinnan på bilden tillhörde kategorin "liggande", således svårt sjuka som fick bäras ombord på bår. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a7c7ff5d8e025b8ea677/1592895441988/Vita+ba%CC%8Atar+Kastelholm+1+uli+1945+Dagens+Nyheter+alla+glada.png Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Det fjärde steget, från the Swedish Transit Hospital till Vita båtar i Lübeck hamn. Fotomontage från Dagens Nyheters första sida den 1 juli 1945. Bilderna visar inte den verklighet som finns i rubriken och de sjuka kvinnorna som hade burits ombord. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19bae775ad552cdc21a69/1592892346922/Bergen-Belsen+picture+from+May+29th+1945.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen En skylt utanför Bergen-Belsen lägret som berättar om att det befriades den 15 april 1945 av de brittiska trupperna. Att det fanns 10 000 inte begravda döda där och att ytterligare 13 000 dog strax efter befrielsen. Samtliga var de offer för den nya tyska policyn i Europa och ett exempel av nazistisk kultur. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b0e63ab7a06348a38274/1592897776406/Vita+Ba%CC%8Atar+Norra+Furst+Eva+Epidemiska.jpg Vårdkedjan - 1 juli - 24 oktober 1945, Epidemiska sjukhuset i Stockholm Det sjätte steget - Vården i Sverige. Patienter som kom med lasarettsfartyget S/S Kastelholm till Frihamnen i Stockholm och som var mycket dåliga fick åka direkt i ambulans till Epidemisjukhuset i Stockholm. De kallades vid inskrivningen för krigsfångar. Här är Patientkortet av Eva Fürst som kom med S/S Kastelholm den 1 juli 1945. Det var S/S Kastelholms allra första resan som ett lasarettsfartyg. Eva tillhörde den grupp av patienter som var mycket svaga och transporterades direkt från Frihamnen till Epidemiska. Den 24 oktober skrevs hon ut och kördes till beredskapssjukhuset i Sigtuna. När patienternas hälsa i Sigtuna försämrades kördes patienterna tillbaka till Epidemisjukhuset. Eva Fürst dog den 18 januari 1946, 19 år gammal, drygt 6 månader efter ankomsten. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a26890a4457f3fcde2f9/1592894064943/Ro%CC%88da+Korset+ta%CC%8Ag+Bergen-Belsen.jpg Vårdkedjan - Juni - juli 1945, Från Bergen-Belsen till Lübeck Transit Hospital Det tredje steget, patienterna från Bergen-Belsen transporterades med ambulanståg till Lübeck. Fem tåg per vecka, vardera med c:a 450 passagerare anlände till Swedish Transit Hospital. Där registrerades de och valdes successivt för vidare transport med Vita båtar till Sverige. Brittisk personal vid tåget som förde patienterna från Bergen-Belsen till Lübeck. Det står 29 BGH Belsen på vagnen. BGH kommer troligen från Brigadier Hugh Glyn Hughes som var officer i den brittiska 11th Armoured Division som ansvarade för transporterna. Det sista huset som var kvar inom sjukhusområdet då det omvandlades till ett DP-läger kallades av de judiska fd fångarna för Glyn Hughes Hospital. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a90942dce443e16c9ab6/1592895773859/IMG_3603+Kronprincessan+Ingrid+tyska+minsvepare.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck - Sverige Det femte steget - överfarten. Ett hemligt Signalmeddelande. Det handlar om en tysk minsvepare som eskorterade M/S Kronprinsessan Ingrid från hamnen i Lübeck till Trelleborgsredden och nu vände tillbaka till Lubeck. Datum och klockslag för meddelandet - den 27 juni 1945. Under M/S Kronprinsessan Ingrids jungfruresa från Lübeck som UNRRAs (Röda Korsets) Vita båt fanns det 424 patienter ombord varav 179 i kategorin liggande - svårt sjuka. Det var fem Vita båtar som låg i Lübeckhamn den 26 juni 1945. Konvojen startade mot Sverige och Kronprinsessan Ingrid lämnade efterhand sina patienter i Malmö respektive Göteborg för vidare vård. De Vita båtarna eskorterades under alla resorna av tyska minsvepare. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a71353384a4011f5b77a/1592895271139/PK+Mandel+Sophia+A+Inresekort+15+juli+1945.jpg Vårdkedjan - 8 juli 1945, Lübeck Det fjärde steget - Swedish Transit Hospital. Ett identitetskort med ett Lübeck, L-nummer. Före transporten från Swedish Transit Hospital till de Vita båtarna i hamnen där, fick alla överlevande ett Identitetskort. Ibland var de överlevande så svaga att de fick hjälp att fylla i kortet och skrev bara under. Kortet var på fyra språk. På många kort finns ett rött kors - att de överlevande tillhör ett Röda korsets kontingent. Längs ned på högra sidan finns en eller två inresestämplar. Två inresestämplar betydde ofta att en gränspolis kom upp på båten på Trelleborgs redden innan båten fortsatte till hamnar på Väst- och Östkusten. Zofia Mandel som befriades i Bergen-Belsen en vecka innan hon skulle fylla 17 år fick ett Lübeck-nummer 4084. Hon anlände till Stockholm den 15 juli 1945 med Vita båten S/S Kastelholm. Zofia Mandel dog på beredskapssjukhuset i Sigtuna den 8 augusti efter att ha vårdats i Sverige i 3 veckor. Trots att hon hette Zofia i förnamn och var från Polen så står det Sophia från Tjeckoslovakien på hennes gravhäll i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb263ec4e2753a9490c3a2/1593517647404/Bergen-Belsen-wypelnianie-DP-card.jpg Vårdkedjan - Maj-juni 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. De tidigare helt anonyma fångarna vars identifiering var bara ett fångnummer som de hade tilldelats. Under vistelsen i den temporära sjukhuset fick de sina första handlingar. Dels erhöll de en brittisk Field Medical Card och en D.P. kort (DP - Displaced person) som utfärdades i Bergen-Belsen före avresan med ambulanståget till Lübeck. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a864248f58611c8e6f2b/1592895596311/HMS+Prins+Carl+Lubeck+17+juli+1945.png Vårdkedjan - 17 juli 1945, Lübeck Det femte steget - överfarten. Skyttetrafiken mellan Lübeck och de svenska hamnarna blev så småningom en rutin för Vita båtarna. Samma dag som fartygen anlöpte Lübeck kunde fartygen lämna hamnen. I lasarettsfartygets HMS Prins Carl däckloggbok den 17 juli 1945 ser man det tydligt. Fartyget la till klockan 17.05 i Lübeck och redan klockan 17.25 började ombordtagande av patienter som avslutades klockan 19.30. 19.55 kastade man loss med hjälp av bogserbåten enligt HMS Prins Carls däckloggbok. Samma kväll nådde fartyget Travemünde redd där det ankrade klockan 21.55 för natten, inför överfarten nästa dag. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb106dd0f81e2bcb1c30a1/1593512077772/Bergen-Belsen%2Bhospital.jpg Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det andra steget - omhändertagande av de överlevande. Hela kassernområdet som tillhörde den tyska armén och låg strax utanför koncentrationslägret omvandlades till ett sjukhus. Här hundratals sängar i en sal som tidigare användes som biosalong. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b0676457de797a475bce/1592897655068/Epidemisjukhuset+La%CC%88karjournal+1945+Vita+ba%CC%8Atar.jpg Vårdkedjan - 7-8 juli 1945, Epidemiska sjukhuset i Stockholm Det sjätte steget - Vården i Sverige Patienter som kom med lasarettfartyget S/S Kastelholm till Frihamnen och var mycket dåliga fick åka direkt i ambulans till Epidemisjukhuset i Stockholm. De skrevs in kontinuerligt. Här är Läkarjournalen 1945 öppen på datumet 7-8 juli 1945. Patienterna inskrivna i Epidemiska sjukhusets den 7/7 är de som kom med en tidigare transport och transporterades till beredskapssjukhuset i Sigtuna. När deras hälsa där försämrades kördes de till Epidemisjukhuset. Inskrivna den 8/7 är däremot de som ankom till Frihamnen samma dag. Vera Krémer, sist på sidan, kom till sjukhuset den 8/7 direkt från lasarettsfartyget S/S Kastelholm när det anlände till Stockholm söndagen den 8 juli 1945. Vera dog på Epidemiska och var det första Förintelsensoffret som begravdes i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1a5f7aef65a0d3ca2032a/1592894979565/UNRRA+och+Lu%CC%88beck-detachementet+Folke+Rickardsson+kasernga%CC%8Arden+med+ta%CC%88lt.jpg Vårdkedjan - Juni-juli 1945, Lübeck Swedish Transit Hospital Det fjärde steget - Lübeck Swedish Transit Hospital i Cambrai-kasernerna vid Schwartauer Allée. Patienterna som har ankommit med ambulanståget från Bergen-Belsen sjukhuset kördes till kasernområdet. I nedre delen av bilden ser man ett antal överlevande som ligger på bårar i väntan att bli badade och registrerade. I bakgrunden ser man ett antal tält där de överlevande badades, mm. Chef för detta sjukhus var doktor, major Hans Amoldsson. Arnoldson hade tidigare tjänstgjort i Svenska Röda korsets detachement i Tyskland i samband med "de vita bussarna-aktionen". Trots att detachment kallades för Swedish så var svenskarna där i minoritet. Huvuddelen var tysk personal: 14 läkare och l05 sjuksköterskor plus 367 man handräckning. Förutom de så fanns brittisk personal ur Royal Army Medical Corps, 56 man plus vaktmanskap på 20 man. 1 400 bäddplatser fanns i de tre byggnader runt exercisplatsen där den svenska badpluton haft två parallella linjer, utrustningar för desinfektion och bastubad. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef19e5df8af9640ff96532a/1592893048672/Bergen-Belsen+from+baracks+to+Bergen+hospital+British+soldiers.png Vårdkedjan - April 1945, Bergen-Belsen Det första steget var att skilja de döda från de halvdöda. Här bär brittiska soldater ut en överlevande (från samma barack som ovan) för vidare transport till sjukhuset. Man ser att de brittiska soldaterna har ofta en cigarett i munnen. Det berodde oftast på behovet att inte känna stanken av de döda kropparna som låg ute i hela lägerområdet samt i barackerna. https://www.shma.online/om-shma daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1b55ea1668a76c25ffc65/1592899103085/Fo%CC%88rintelsen+o%CC%88verlevande+1945+Tre+La%CC%88karkort+Sigtuna.jpg Om https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb1e4d6569d301a218cdd0/1593590405111/82896084_1285973728265071_92899558496927744_n.jpg Om Ljuständning vid Holocaust monumentet och Förintelsens offers gravar - de som kom med Vita båtar till Stockholm och dog strax efter ankomsten. Årsdagen av Kristallnatten (2019). https://www.shma.online/about daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb0a7a64897d40aa03874a/1593622491714/About---The-Liberated-1945---Sigtuna-beredskapssjukhuset-1945.jpg About - This exhibition is to preserve the memory of the Holocaust survivors who came to Sweden after the liberation when the WWII was over. They were young people, mostly women, and many of them died after the liberation despite the care received here in Sweden. Those who survived managed to resume their lives in different lands after long and complicated journeys. The stories of the seven of them are described and illustrated here in great detail. https://www.shma.online/dokument-fran-tyskland daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c166d15ac858b6a58e38/1592902001401/PK+Lederman+Sara+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c1cc1bc0003d3f9dcdce/1592902101403/PK+Lorie+Gertrud+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c0781520e9524940b1c4/1592901767224/DP+REG+Weinberger+Sarah+Prins+Carl+28+6+1945.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bc46ff5d8e025b903e0e/1592900686493/INRESEUPPGIFT+kort+fra%CC%8An+Lubeck+Weinberger+Rozi.png Dokument från Tyskland - Juni - juli 1945, Lübeck - INRESEUPPGIFT Successivt flyttades Förintelsens överlevande från det brittiska sjukhuset i Bergen-Belsen till det svenska Swedish Transit Hospital i Lübeck. På transit sjukhuset Lübeck registrerades de överlevande på nytt. Varje överlevande fick ett nytt registreringsnummer som stod på Inreseuppgiftkortet. Här fick Weinberger Rozi nummer L 410. På kortet finns även hennes namnteckning Weinberger Róza. Det kortet stämplades på redden i Trelleborg och därefter i Stockholm med 1 JULI 1945. INRESEUPPGIFT-kortet hade alla de befriade med sig till Sverige. Kortet lämnades vid inresan till den svenska gränspolisen som använde baksidan av kortet för att registrera all förflyttningar av de befriade inom riket. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c02b324dc82b4035f061/1592901684847/DP+REG+Jakubovics+Elsa+6+1+1924+Kastelholm.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c20653bdf278e3f7dd98/1592902156290/PK+Mandel+Sophia+A+Inresekort+15+juli+1945.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1be03dbdf867012ab5c73/1592901133315/Norra+Hochstadt+Malvine+FMC+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bbed3ab7a06348a4608c/1592900600762/FMC+A%2BB+Mandel+Zofia.png Dokument från Tyskland - 22 Maj - 10 juli 1945 Bergen-Belsen sjukhuset Field Medical Card tillhörande Zofia Mandel. Zofia vårdades på Bergen-Belsen sjukhuset innan hon flyttades till Swedish Transit Hospital i Lübeck. På insidan av Field Medical Card ser ritade för hand hennes lungor med de sjuka områdena markerade. Inga andra uppgifter än om de överlevande finns med på kortet. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bfa2bb2cc975748783b4/1592901549021/FMC+K+18+3318+Grunfeld+Lenke+FMC+B.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bd0928e7676403df6689/1592900884455/Fodor+Olga+Kastelholm+28+juni+1945+Sigtuna+Please+find+my+mother.png Dokument från Tyskland - Juni - juli 1945, Lübeck - A.E.F D.P. Registration Record.5. A.E.F D.P. Registration Record. A.E.F betyder American Expeditionary Forces. D.P. är en förkortning av Displaced Persons, på svenska - fördrivna personer. Den här typen av kort fylldes i Swedish Transit Hospital i Lübeck och i DP- läger som inrättades efter andra världskriget i bl.a. Tyskland , Österrike och Italien. DP-läger var främst avsedda för flyktingar från Östeuropa och fd fångar i de nazityska koncentrationsläger. I DP-läger fanns förutom judar (mindre än 20%) även armenier , polacker , letter , litauer , estländare , jugoslaver, greker, ryssar, ukrainare och tjeckoslovakerna. Omedelbart efter kriget flydde många östeuropeiska judiska över­levande undan antisemitism till tryggheten i flyktingläger i Tyskland och Österriket av alla ställen. DP-läger var också ett ställe där man väntade på en visering t.ex. till USA eller Sydamerika. D.P. Registration Record - korten har en hel del information om de överlevandens öden och familj under Förintelsen. Olga Fodor var den enda överlevande i sin familj. Hon var 15 år vid krigets slut och vägde bara 25 kilo. Hon kom bland de första 200 patienter från Lübeck till Stockholm den 1 juli och var sedan bland de 300 som stannade året ut på beredskapssjukhuset i Sigtuna i Stiftelsens byggnad. Från kortet får vi veta att Olga var först i Nian gettot i Ungern varifrån hon fördes till Auschwitz och därifrån Grunberg och slutligen Bergen-Belsen. Hon skriver längst ner på kortet: Mamma, Pappa, Syster i Auschwitz - Hitta de! Vita båten S/S Kastelholm och avresedatumet 28 juni är markerade med rött. Två år efter slutet på andra världskriget i Europa mer än 1 000 000 människor levde i DP läger i hela Europa. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1be5553384a4011f7803c/1592901281587/Norra+Hoffman+Ida+DIA+D+%2B+FMC.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bca7391217332b81a7d2/1592900787613/INRESEUPPGIFT+baksidan+av+kortet+f+Polisens+anteckningar.png Dokument från Tyskland - Juni - juli 1945, Lübeck - INRESEUPPGIFT Inreseuppgift-kortet som alla de befriade hade med sig från Lübeck till Sverige. Kortet lämnades vid inresan till den svenska gränspolisen som använde baksidan av kortet för att registrera all förflyttningar av de befriade inom riket. Kvinnan kom med den Vita spöktåget från Hamburg till Padborg. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bd6ccc65d844361c9eee/1592900985244/J+3+11+Grunberger+Sari+FMC+B.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c1a1ff5d8e025b90b750/1592902071682/PK+Lederman+Sara+B.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c0c3da8fa02c3eab9e0b/1592901838350/Majerowicz+Leon+DP+Registration+Record+Ro%CC%88nnska%CC%88r+Lubeck++L+9519.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c14deade2b25c6487256/1592901971824/PK+Ladowska+Pola+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1beb5391217332b81c82a/1592901313928/Norra+Hoffman+Ida+FMC+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c00ad1e8a147e7f23c15/1592901652373/DP+REG+Jakobowicz+Sari+28+6+1927+Ro%CC%88nnska%CC%88r+Elsa+Eva.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bd95324dc82b4035b192/1592901031809/Norra+Hirschl+Rosi+FMC+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bf495d6e1015f5adbe3c/1592901461335/FMC+J+3+11+Grunberger+Sari+FMC+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bee842dce443e16e3725/1592901362794/Norra+Hoffman+Ida+FMC+B.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bfe784087c021023bc88/1592901617279/DP+REG+Jacobovitz+Sarah+Krakow++20+5+1915.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bf11391217332b81cdf1/1592901403922/Norra+Kraus+Agnes+FMC.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bf716457de797a48915d/1592901500888/FMC+K+18+3318+Grunfeld+Lenke+FMC+A.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c05ef8af9640ff98c934/1592901735828/DP+REG+Kremer+Vera+liten.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c10e391217332b81ff27/1592901906922/Alice+Klein+DP+REG+arresterad+21.6.1944+pga+judisk+ras.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bb8a1bc0003d3f9d4b24/1592900497500/Vita+ba%CC%8Atar+DP+Index+Card++7863+Fajner+Rachela.jpg Dokument från Tyskland - April - juli 1945, Bergen-Belsen sjukhuset De befriade, Förintelsens överlevande tillhörde efter befrielsen från koncentrationslägen, kategorin displaced persons - fördrivna personer. Alla som t.ex. befriades från Bergen-Belsen registrerades på det sättet. Det utfärdades små, som visitkort, registreringskort. Det var den första legitimationen som de överlevande fick, utan foto, bara deras namn och registreringsnummer. Här, D.P. Index Card tillhörande Rachela Fajner. Hon var 8 år när hon befriades i Bergen-Belsen. Förutom registreringsnumret G 21053829 så finns det hennes registreringsnummer hon senare fick från Lübeck transitsjukhuset: 7863. Den typ av dokument, utan födelsedatum ger inte mycket information om de befriade. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1bddfff5d8e025b905e57/1592901101536/Norra+Hirschl+Rosi+FMC+B.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c0ef3a304045c69a7927/1592901875661/Ajnhorn+Frtmeta+DP+REG+small.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c1e8248f58611c907395/1592902125007/PK+Lorie+Gertrud+B+C.jpg Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c09b42dce443e16e540f/1592901804947/Kozieniecki+Haim+DR+Registration+Record+9516+Ro%CC%88nnska%CC%88r+25+juli+1945+Vita+ba%CC%8Atar.png Dokument från Tyskland https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1c13242dce443e16e5dbc/1592901944986/PK+Kraus+Agnes+A.jpg Dokument från Tyskland https://www.shma.online/vera-kremer daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cf0c3a304045c69bbe07/1592905497203/Epidemisjukhuset+Roslagstull+Albano+Sepia.jpg Vera Krémer - Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm. Epidemisjukhuset hade flera avdelningar som var uppdelade efter de olika smittsamma sjukdomarna som låg i olika byggnader. Allt för att minska smittorisken. Vera Krémer kom till avd. III. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1d113eade2b25c649ee19/1592906011310/Vita+ba%CC%8Atar+grav+nr+3308+Vera+Kr%2Bemer+before+and+after+Thanks+STHLM+gravva%CC%8Ardar.png Vera Krémer - 2019-2020, Norra Judiska begravningsplatsen, Solna Vera Krémers grav. Hon kom till Stockholm med S/S Kastelholn och dog några dagar efter på Epidemisjukhuset Stockholm. Under flera år var Vera Krémers och många andra Förintelsens offer gravar glömda och gravvården eftersatt. Alla gravhällar hade sjunkit under marken och gravinskriptioner gick inte att läsa. Genom ett enskilt initiativ från Föreningens Förintelsens Minne hade en omfattade arbete med att lyfta och rengöra gravhällar gjorts. Man restaurerade ett antal gravhällar som hittades 5 cm under grässytan och var helt oläsbara såsom Vera Krémers gravhäll. Arbete utfördes omsorgsfullt av företaget Stockholms Gravvårdar på ideell basis. Överst ses gravhällen efter att ha frilagts. På den nedre bilden ses gravhällen efter renoveringen och monteringen 15 cm ovanför markytan. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1d0c35d6e1015f5af559d/1592905938591/Gravboken+fo%CC%88rsta+tre+begravda+pa%CC%8A+Norra+1945+a%CC%8Ar+ra%CC%88ddade.jpg Vera Krémer - 13 Juli 1945, Stockholm. Vera Krémer var den första bland Förintelsens offer som dog och begravdes i Stockholm. I Mosaiska församlingen gravbok finns bredvid Veras namn, en anteckning "1945 års räddade". https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cd8e42dce443e16f70b6/1592905114237/DP+REG+Kremer+Vera+liten.png Vera Krémer - Juni-Juli 1945, Lübeck. Vera Krémers D.P. Registration Record från Swedish Transit hospital som fylldes den 30 juni 1945. Vita båtens namn Kastelholm och avresedatumet, den 5 juli 1945 är antecknade med röda bokstäver. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ce0228e7676403e0df30/1592905224950/Vera+Kremer+Vita+ba%CC%8Atar+Kastelholm+journal+.jpg Vera Krémer - Juli 1945, S/S Kastelholm Vera Krémers diagnos, pleurit eller en lungsäcksinflammation, det innebär en kraftig och skärande smärta i bröstkorgen som förvärras vid djupa andetag, hosta och nysning. Vera Krémer hade exsudativ pleurit med mycket vätska i lungorna. Röntgenläkaren i Stockholm skrev i sitt utlåtande att man p.g.a vätskenmängden hade svårt att bedömma (se) lungorna. I anamnesen från S/S Kastelholm står det att man hade tappat 1/2 liter vätska 5 dagar före avresan från Lübeck. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ceb6f8af9640ff9a268e/1592905412192/Fo%CC%88rintelsen+Frihamnen+juni+1945+Buss+med+halvtma%CC%8Alade+fo%CC%88nster+f+transport+till+Sigtuna+O%CC%88verlevande.jpg Vera Krémer - Juli 1945, Frihamnen Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen fördes Vera Krémer på bår till ambulansen och kördes till Epidemisjukhuset vid Albano och avdelning III där. Övriga ankommande undersöktes och kördes först till sanitetsanstalten i Ropsten och först därefter därifrån, i en arméambulansbuss, de dryga 50 kilometrarna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1d107eade2b25c649ed41/1592905993776/ Vera Krémer https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cc93dbdf867012aca96e/1592904856485/Efter+selektionen+snart+pa%CC%8A+va%CC%88g+till+gasmamrarna%2C+Bundesarchiv_Bild_183-N0827-318%2C_KZ_Auschwitz%2C_Ankunft_ungarischer_Juden.jpg Vera Krémer - 1 maj 1944, Selektion vid rampen i Auschwitz-Birkenau. Kvinnor, barn och äldre än 50 år fördes direkt till gaskamrarna. På bilden från ett tyskt arkiv står: Bundesarchiv Bild 183-N0827-318, KZ Auschwitz, Ankunft ungarischer Juden. 1 May 1944. Selektionen innebar att alla i den namnlösa gruppen - kvinnor, barn och gamla mördades 1 maj 1945 i gaskamrarna. En del i gruppen har kvar sina påsydda gula Davids stjärnor. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cc54cc152d3b6000d39e/1592904797495/Deportation+Hungary+Monor.jpg Vera Krémer - 19 mars - 8 juli 1944, Deportationer till Auschwitz Den 19 mars 1944 startade tysk ockupation av Ungern. Två dagar senare, den 21 mars 1944 anlände Adolf Eichmann med en stab på omkring 200 man till Budapest. Planerna för förintelsen av de ungerska judarna tog form. Förintelsen av de ungerska judarna startade med den judiska befolkningen i landsorten. Först därefter, i juli 1944. skulle judarna som samlades i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Deportationerna från landsbygden påbörjades i den nordöstra zonen, som låg närmast ryska fronten. Under knappt två månader, mellan den 14 maj och den 8 juli, deporterades 437 402 judar från Ungern till Auschwitz. Vera Krémer och hennes mor fördes till gettot i Monor. Man gömde Veras dotter Julia hos farföräldrarna. Från Monorgettot förs Vera Krémer till Auschwitz. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cb1cff5d8e025b9195f1/1592904484520/Vera+Kre%CC%81mer+born+Nage+in+school+standing+2nd+fr+left+marked+NV+Nagy+Vera.jpg Vera Krémer - 1934, Vera Krémer född Nagy i skolan i Ungern. Vera står som andra från vänster i översta raden markerad NV (Nagy Vera). https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ce3d42dce443e16f7ff6/1592905290348/SS+Kastelholm+fo%CC%88rde+judinnor+fra%CC%8An+Lubeck+till+Stockholm.jpg Vera Krémer - Juli 1945, S/S Kastelholm Vera Krémer kom till Stockholm med S/S Kastelholm som förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen, till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita båtar. Alla båtar var märkta med Röda kors märket samt namnet SVERIGE och båtens namn med stora bokstäver. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cf63aef65a0d3ca54897/1592905579749/Epidemiska+Vera+Kre%CC%81mer+Ungersk+Krigsfa%CC%8Ange.jpg Vera Krémer - Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm. Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen fördes Vera Krémer på bår till ambulansen och kördes till Epidemisjukhuset och avdelning III där. Vera registrerades såsom Ungersk krigsfånge. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ca3b5d6e1015f5aeac9e/1592904353672/Vera.png Vera Krémer - Vera Krémer Vera föddes i Ungern 24 juni 1920. Hon gick ur grundskolan och därefter gymnasiet. Gifte sig tidigt och fick ett barn, Julia. Andra världskriget började 1 september 1939 men berörde inte direkt ungerska judar fram till mars 1944. Det man märkte i Ungern var flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av de var judar. Det bildades getton och koncentrationsläger men långt från Ungern, huvudsakligen i det ockuperade Polen. Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judarna starta på våren 1944. Aktionen skulle börja med den judiska befolkningen från landsorten. Därefter skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Från den 5 april 1944 fick alla judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davids stjärna. Veras Krémers man (Julias pappa) blev kallad till så kallad arbetstjänst dvs ett slavarbete. Familjen Krémer splitrades. Vera Krémer fördes till gettot i Monor. Hon gömde dottern Julia hos farföräldrarna. Vera Krémer och hennes mor deporterades från Monor gettot den 9 juli 1944 och kom till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. På en av vagnarna stod det skrivet att det fanns 3079 judar på tåget. Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor som blev utvalda till slavarbetet, bland de den 24 åriga Vera Krémer. Resterande 2184 människor, bl.a. Veras mor, hade kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag. Från Auschwitz flyttades Vera Krémer till lägret i Bergen-Belsen där hon befriades den 15 april 1945. På bilden är Vera Krémer 17 år. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cd4e3ab7a06348a5ef17/1592905048606/Bergen-Belsen+kroppar+till+massgravar.jpg Vera Krémer - April 1945, Bergen-Belsen. I början av 1945 blev Bergen-Belsen slutstation för tiotusentals fångar som sändes ut på dödsmarscher från andra läger i öst. Många av de nyanlända fångarna fick inte ens tak över huvudet. Livsmedels- och vattenförsörjningen upphörde och en fruktansvärd fläcktyfusepidemi bröt ut. Från januari till mitten av april 1945 dog omkring 35 000 fångar, varav 18 000 enbart under mars månad. Då det inte fanns möjlighet att bränna eller gräva ner alla döda kroppar började man istället att stapla de döda i högar runtom i lägret. När de brittiska trupperna kom in i Bergen-Belsen så var det första steget att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. Man var nödsakad att använda bulldozers. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cbbb391217332b82e953/1592904644838/Miklo%CC%81s+Kre%CC%81mer+with+Vera+Kre%CC%81mer+born+Nagy+and+little+Julia+born++1941+Szolnok.jpg Vera Krémer - 1941, Szolnok, Ungern Vera Krémer (här 21 år) tillsammans med sin man Miklós Krémer och deras nyfödda dotter Julia, Szolnok 1941. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1d092f8af9640ff9a5686/1592905879373/Evra+Kremer+Epidemisjukhuset+Utskrivningssedel++Va%CC%8Ardtid+5+dagar.jpg Vera Krémer - Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm. Utskrivningssedel från Epidemiska sjukhuset i Stockholm. Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer, 24 år gammal, på Epidemisjukhuset i Stockholm. Vårdtid anges till 5 dagar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cdc4cc65d844361e1255/1592905162943/Vera+Kremer+Identitetskort+vid+inresan+sta%CC%88mplat+med+Trelleborg.jpg Vera Krémer - Juni-Juli 1945, Lübeck. I Lubeck fick Vera Krémer ett svenskt identifikationskort med nummer L 3125. Den gröna stämpeln inresan Trelleborg var troligen instämplad i Stockholm eller dagen innan på redden i Trelleborg. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1d02a28e7676403e116a9/1592905784640/Kre%CC%81mer+Vera+Epidemiska+avd+III+X-ray.jpg Vera Krémer - Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm. Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer 24 år gammal på Epidemisjukhuset i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1cd0142dce443e16f6324/1592904966802/Death+Marches+from+Auschwitz.jpg Vera Krémer - 1944 - 1945, Evakuering av Auschwitz När ryska fronten närmade sig startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 startade de så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor. Vera Krémer kom till Bergen-Belsen. I april insjuknade hon i tyfus. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ce73324dc82b4037298a/1592905348791/SS+Kastelholm+i+Frihamnen+judinnor+till+sanita%CC%88rstationen+i+Ropsten.jpg Vera Krémer - Juli 1945, Frihamnen Ett antal Förintelsens överlevande som kom till Stockholm under sommaren 1945, anlände till Frihamnen med lasarettfartyget S/S Kastelholm från Lübeck. De kom till Kajplats 2, precis bakom Magasin 2 där båtar till Tallin lägger till nu. De mest sjuka hade burits iland på bårar eller utan bårar som små knyten, svepta i filtar då många vägde strax över 20 kilo. https://www.shma.online/viola-horvath daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1dcf390a4457f3fd2985d/1592909054020/C3+Horvath+Viola+Inrese+A%2BB.png Viola Horvath - 30 juni -5 juli 1945, Lübeck INRESEUPPGIFT. Det kortet fick alla på Swedish Transit Hospital som skulle resa till Sverige. Kortet har skrivits och är undertecknat av Viola. På kortet finns ett L-nummer 2399. Det fick följa med Viola till Sverige och finns med alla hennes läkarundersökningar. På nedre delen av kortet finns en grön stämpel med datumet 8 juli 1945 då S/S Kastelholm anlöpte Stockholm. På kortets baksida skrev man, för polisens räkning var Viola befann sig under vistelsen i Sverige. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1debf3ab7a06348a79798/1592909520547/Horvath+Viola+Judisk+Nya%CC%8Ar+1945+Sigtuna+Vita+ba%CC%8Atar.png Viola Horvath - 8 September 1945, Sigtuna beredskapssjukhus Viola Horváths återhämtning går långsamt. Tyfus och förändringar i hennes lungor är svåra. Hon lär sig blixtsnabbt svenska. Hon får hjälp med det av en undersköterska, Daga Jansson (på bilden tillsammans Viola vill skriva poesi på svenska. Själv hitta de rätta orden, inte översätta. Trots sjukdomen ser hon ljust på livet. Hon skriver: För ett år sedan var jag en eländig fånge, jag blev pinad, slagen, uthungrad. 5706, det var hennes sista judiska nyår som hon firade. Trots att hon har 23 år fyllda så ser hon på bilden ovan som en tonårig. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1da12fd772b4a0a76e2e3/1592908324894/Budapest+getto+1944.jpg Viola Horvath - 19 Mars 1944 - november 1944 - ett ungerskt arbetsläger 19 mars 1944 - inleddes den tyska ockupationen av Ungern Ungern var en relativ fristad för de ungerska judarna ända fram till den tyska ockupationen av landet den 19 mars 1944. Vid denna tidpunkt utgjorde de ungerska judarna den största kvarvarande judiska befolkningen i Europa. Efter den tyska inmarschen, från den 5 april 1944 skulle alla ungerska judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davidstjärna. När Nazityskland ockuperade Ungern fängslades Viola Horvaths mor och fördes 1944 till ett arbetsläger. Viola följer efter. När Viola Horvath vårdades på Sigtuna beredskapssjukhus skrev hon om det: För ett år sedan begav sig en ungersk flicka på en långvandring från Budapest. Hon hade frivilligt följt sin mor. Då visste hon inte att hon för sista gången skulle följa sin mor bort till en avlägsen, fientlig värld... Viola Horvaths hamnade i samma arbetsläger som sin mor. Det var november 1944. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9e7635708dc5cb9f38272/1593436010407/Viola-Horvath-grav-na%CC%88rmast-Treblinka-och-Auschwitz-monument-stenar.jpg Viola Horvath - 2019, Norra Judiska begravningsplatsen, Kvarter J Viola Horváth har ingen grav. Trots eftersökningar, ingen vet var hon år begraven. Därför har Föreningen Förintelsens Minne satt upp en provisorisk gravhäll på den enda tomma platsen inom J-gravfältet på Norra Judiska begravningsplatsen i Solna. Hoppas att Judiska församlingen och Chevra Kaddisha föreningen som är ansvariga för begravningsplatsen ser till att Viola inom en snar framtid hedras på det föreslagna sättet men med en riktig gravhäll. Hennes gravhäll skulle samtidigt vara en symbolisk grav för alla de Förintelsens offer som inte har någon grav i likhet med Den Okända Soldatens Grav. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1dd8b3a304045c69d13f6/1592909202674/Vita+ba%CC%8Atar+Aftonbladet+9+juli+1945+Kastelholm+Frihamnen.png Viola Horvath - 8 juli 1945, Lübeck - Stockholm Viola Horvath anländer med Vita båten S/S Kastelholm till Frihamnen. Tidningen Aftonbladet citerar nästa dag dr Hans Davide som jämför de inkomna patienterna mot de som kom den 1 juli 1945: Några dödsfall har visserligen inte inträffat under resan men betydligt fler var sängliggande och tillståndet allvarligare. Viola Horvath körs från båten i Frihamnen till desinfektionsanstalten i Ropsten och därefter till Sigtuna beredskapssjukhuset, beläget 50 km norr om Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1dc2fd15ac858b6a7fb6a/1592908854673/Horvath+Viola+DP+REG+Ravensbruck+1944+under+4+ma%CC%8Anader+da%CC%88refter+Bergen-Belsen.png Viola Horvath - 30 juni 1945, Lübeck Transit Hospital Viola Horvaths D.P. Registration Record. Av intresse är att förutom föräldrarnas namn, Teres och Paul, har Viola uppgivit att hon var fånge i 4 månader i koncentrationslägret Ravensbruck innan hon kom till Bergen-Belsen. Det står också att hennes avresa skall ske med Vita båten Kastelholm den 5 juni 1945. Det handlar således om S/S Kastelholms andra resa mellan Lübeck och Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1d928324dc82b40382619/1593622014949/Viola+Horvath+close.png Viola Horvath - 6 juni 1922, Budapest Viola Horvath föddes i Budapest i Ungern den 6 juni 1922. Hon gick först i grundskolan och därefter gymnasiet. Hon utbildade sig till konditor. Viola Horvaths far är en känd hjälte från första världskriget. Han dog när Viola var i tonåren. På bilden från Sigtuna är Viola 23 år, men sjuk och avmagrad så hon ser ut som en tonåring. Viola Horvath är 17 år när Andra världskriget börjar den 1 september 1939. Kriget berör inte direkt Ungern. Det man märker av kriget är huvudsakligen flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av dem är judar. Inga getton eller koncentrationsläger, såsom i Polen, upprättas i Ungern. Viola Horváth dog i Sverige. Hon har ingen grav. Ingen vet var hon år begraven. Därför har vi från Föreningen Förintelsens Minne sida satt upp en provisorisk gravhäll på den enda tomma platsen inom J-gravfältet på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1dc7f391217332b8473e2/1592908934336/Lubeck+Transit+hospital+1945.jpg Viola Horvath - 15 April - juni 1945, Bergen-Belsen - Lübeck Viola Horvath befrias i Bergen-Belsen den 15 april 1945 av de brittiska trupperna och flyttas till ett närbeläget fältsjukhus där hon får vård under 2 månader.När hon anses kunna klara resan för vidare vård, förflyttas hon i slutet av juni 1945 till Lübeck och Swedish Transit Hospital. Som alla andra på väg till Sverige blir hon badad och avlusad på sjukhuset. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e0c9dbdf867012aea772/1592910045123/Fest+med+Viola+Horvath+i+Sigtuna+en+del+liggande.jpg Viola Horvath - September - November 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Viola Horváth, första till höger i vit linne. Bilden tagen 1945 i en sjuksal i Sigtuna. Det handlar om en "fest" troligen om firandet av det judiska nyåret 5706 som infaller 8 september 1945. Viola ser ut som en tonåring, inte som en 23 år gammal ung kvinna. Sommaren - hösten 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. Efter fem månader i Sigtuna flyttas Viola i november vidare till Tbc Ribbylund (Ärla). https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e4ed84087c0210275e5f/1592911090675/Ribbingelund+Tbc+hospital+Viola+Horvath.png Viola Horvath - 22 mars 1946, Ribbingelund Sista informationen i liggaren i Tbc sjukhuset i Ribbingelund där Viola Horvath dog den 22 mars 1946. Enligt personalen så dog Viola efter att hon hade gått ut i kylan i enbart nattlinne och förkylt sig. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1dac19723f5314918cc72/1592908488175/Women+death+marches.jpg Viola Horvath - December 1944 - januari 1945, Dödsmarscher I januari 1945 tvingas slavarbetarna att gå de så kallade dödsmarscherna. Tyskarna evakuerar både lägren i Östeuropa och de läger som ligger närmast västfronten till det som återstår av forna Tredje riket. När den ryska offensiven närmar sig den ungerska gränsen, har fångarna i lägret där Viola och hennes mor befann sig evakuerats till fots. Det är en kall vinter, vakterna skjuter de fångar som är för sjuka eller svaga för att gå. Violas mor orkar inte längre gå i den takt som krävs, hon skjuts i Violas åsyn. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e475a1668a76c2644ecf/1592910970683/C7b+Viola+Horvaths+sista+brev+kuvert+med+Ribbingelund.png Viola Horvath - 15 November 1945 - 22 mars 1946, Ribbingelund Ett av de sista breven skrev Viola Horvath till sjuksköterskan Daga Janzon som efter tjänstgöringen i Sigtuna flyttade till Luleå. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e1036457de797a4bc8ed/1592910091700/Viola+Horvath+Sigtuna+Cita+ba%CC%8Atar+Jag+kan+ej+liksom+Gud+fo%CC%88rla%CC%8Ata.png Viola Horvath - Juli - November 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Här på beredskapssjukhuset i Sigtuna började Viola Horváth att skriva dikter på svenska. En del av hennes dikter blev av sjukhuspersonalen renskrivna på maskin. I högra hörnan finns Viola Horvaths Lübeck nummer 2399. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e42b90a4457f3fd357d4/1592910898406/C6b+Horvath+Viola+dikt+Bro%CC%88der+som+da%CC%88rute+ga%CC%8Ar.jpg Viola Horvath - 15 November 1945 - 22 mars 1946, Ribbingelund När Sigtuna beredskapssjukhuset stängde förflyttades Viola till Ribbingelund (Ärla). Här på TBC-sjukhuset fortsatte hon att skriva dikter på svenska. Dikten blev av sjukhuspersonalen renskriven på maskin. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1dd38248f58611c92d1e6/1592909120382/C+2+Viola+Horvath+2399+Bla%CC%8A+ba%CC%8At+av+Vita+ba%CC%8Atar+Kastelholm+5.7.1945.jpg Viola Horvath - 5 - 8 juli 1945, Lübeck-Stockholm Den 5 juli 1945 bärs Viola Horváth ombord på Vita båten S/S Kastelholm, som just kommit från sin första resa till Stockholm. Viola skrev om resan: Tre oförgätligt vackra dagar tillbragte jag på havet. Var dag såg jag soluppgången och jag beundrade den praktfulla solnedgången på aftonen. Efter tre dagars resa kom jag till Stockholm. Jag kommer aldrig att glömma det mottagande som svenskarna gav oss. En lista från Blue ship som S/S Kastelholm kallades under sin andra resa till Stockholm. Det fanns två listor för varje överfart. Den ena listan kallades för Lying cases och den andra för Sitting cases. Uppdelningen handlade egentligen om de överlevande kunde röra sig själva, t.ex. gå ombord eller om man fick bära in de på bår. Det står 5 juli 1945 som precis som på D.P. REGISTRATION CARD indikerar att S/S Kastelholm skulle avgå denna dag från Lübecks hamn. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e4b6d15ac858b6a8ef92/1592911038166/C8b+Horvath+Viola+DIA+sista+till+do%CC%88den+TBC+Ribbylund+A%CC%88rla.jpg Viola Horvath - 15 November 1945 - 22 mars 1946, Ribbingelund Sista informationen i läkarjournalen i Tbc sjukhuset i Ribbingelund där Viola Horvath dog den 22 mars 1946. Enligt personalen så dog hon efter att har gått ut i enbart nattlinne och förkylt sig. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e393d15ac858b6a8d471/1592910753239/Ribbingelund+1949+A%CC%88rla.jpg Viola Horvath - 15 November 1945, Ribbingelund. När Sigtuna beredskapssjukhuset stängde förflyttades Viola Horváth till Ribbingelund (Ärla). Här på TBC-sjukhuset fortsatte hon att skriva dikter på svenska. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e3d9ff5d8e025b93e0ba/1592910842623/_C+7+DSC_0165+Horvath+Viola+Ha%CC%88r+och+da%CC%88r.jpg Viola Horvath - 15 November 1945 - 22 mars 1946, Ribbingelund När Sigtuna beredskapssjukhuset stängde förflyttades Viola till Ribbingelund (Ärla). Här på TBC-sjukhuset fortsatte hon att skriva dikter på svenska. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1db7553bdf278e3fa3ed1/1592908669228/Ravensbruck+KL+Lola+Preiss.png Viola Horvath - Januari - april 1945, Ravensbrück - Bergen-Belsen Viola kommer så småningom till Ravensbrück (bilden) ett lägerkomplex med fabriker, verkstäder med mestadels kvinnor som slavarbetare. Efter två månader i Ravensbrück flyttas hon till Bergen-Belsen. I Bergen-Belsen härjar tyfusepidemier. Viola insjuknar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1e46553384a4011fb1862/1592910955916/Viola+Horvath+brev+till+Daga+Jonzon+Ribbylund+1945+12+10.jpg Viola Horvath https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1de3628e7676403e25b6c/1592909386940/Anamnes+Viola+Horvath+DIA+B+konditor+mamman+skjuten+mellan+la%CC%88gren.jpg Viola Horvath - 8 juli 1945 - Sigtuna Baksidan av Viola Horvaths Läkarkort från Sigtuna beredskapssjukhus. Hennes liv under Förintelsen sammanfattas och nedtecknas av läkaren: November 1944 i arbetsläger i Ungern till jan 1945 då till Ravensbruck 2 månader. Senare till Bergen och sist Belsen. Tillsammans med modern först men hon sköts redan i Ungern då hon inte orkade gå till fots mellan lägren. Fadern död tidigare. 0 syskon. https://www.shma.online/lola-preiss daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1eb94bb2cc975748bb23c/1592912790116/ Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f054391217332b868809/1592914011424/S+Ulua+Haim+Arlozorof+eskortedag+av+British+Navy.jpg Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f100cc65d84436219c72/1592914182691/S+Ulua+Haim+Arlosoroff+BB+sida+na%CC%88ra+Haifa.jpg Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f2cc84087c021028c351/1592914641727/Fo%CC%88rintelsens+O%CC%88verlevande+fra%CC%8An+Sverige+till+Eretz+Israel+ba%CC%88r+pa%CC%8A+ba%CC%8Arar++fo%CC%88r+utvisning+till+Cypern.jpg Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ed41324dc82b403a1b83/1592913239110/Vita+bussar+pa%CC%8A+va%CC%88g+kvinnor+kramar+varandra.png Lola Preiss - 25 - 26 april 1945, Ravensbrück - Padborg Lola Preiss berättade hur hon valdes till de sista transporterna: man valde bara unga och friska! Därför kom jag med. Lola berättade att hon kom med den sista konvojen av Vita bussar som anlände till Ravensbrück den 25 april. Under en samling framför barackerna utropades Lola Preiss fångnummer. Lola steg åt sidan. Senare berättade hon att de fortsättningsvis var inte helt klara på vart de skulle. Mot friheten eller mot döden? Denna dag tog Vita buss konvojen 706 franska, belgiska, nederländska och även polska kvinnor från Ravensbrücklägret. Röda korsets konvoj bestod av danska ambulanser och lastbilar från internationella Röda Korset. Konvojen delade sig därefter i två delar. I Padborg, dit de båda konvojerna anlände den 26 april, fick Lola veta att den andra konvojen hade beskjutits av de allierades jägarflyg. Ett 10-tal dödades och ett tretiotal blev allvarligt skadade. Det slutgiltiga dödstalet blev 25 personer. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f0ac248f58611c94cf0d/1592914100685/S+Ulua+Haim+Arlosoroff+med+SB+.jpg Lola Preiss - 28 februari 1947, S/S Haim Arlozorov (tid. S/S Ulua) vid Bat Galim i Haifa. En brittisk jagare lyckades borda Haim Arlozorov och skickade 18 marinsoldater ombord. Britterna hade skarpladdade vapen och sköt varningsskott i luften. Under allt detta närmade sig Haim Arlozorov stranden och 14 överlevande hoppade överbord och började simma mot stranden men de fångades av britterna. Därefter så grundstötte man avsiktligt fartyget mittemot Bat-Galim-stranden. Slutstriden ombord varade i cirka tre timmar. Cirka 30 judar och 12 brittiska soldater skadades. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f0f242dce443e172ef8f/1592914163851/ Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ea4bcc152d3b6003c28f/1593621425198/Lola+Preiss+un+face+start.png Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f2e65d6e1015f5b2c667/1592914666941/Cypern+Jewish+Camp+waiting+for+entry+to+Israel.jpg Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f118324dc82b403a8001/1592914212464/S+Ulua+Haim+Arlozoroff+Fo%CC%88rintelsens+O%CC%88verlevande+igen+bakom+ett+taggtra%CC%8Ad+i+Haifa.jpg Lola Preiss - 28 februari 1947, Haifa hamnen Förintelsens överlevande som tillfångatogs på fartyget S/S Haim Arlozorov överförs i Haifa hamnen till ett brittiskt fängelsefartyg för deportation till ett fångläger på Cypern. Kränkta överlevande visar missnöje med behandlingen. En del av de sårade i strid med britterna fördes ironiskt nog i boskapsvagnar till Atlit lägret. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ee303ab7a06348a94499/1592913463380/Lola+Preis+Ulua+studio+Berghs.jpg Lola Preiss - 1946, Forsbacka De flesta av de 70 flickor i Forsbacka bestämde sig att resa till Eretz Israel, dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. Alla skulle skaffa sig ett passfoto. Det är dock oklart om de 70 flickorna åkte till fotografen i Gävle eller om det var Forsbackas egen ateljéfotograf som tog deras passfoton för de sökta främlingspassen. Faktum är att fotografen blev förtjust i den 18 år gamla Lola och gjorde stora förstoringar av passbilden som han gav till henne. Bilden hamnade på en anslagstavlan i lägret och det var där som David Ben-Gurion, Israels första premiärminister, stannade till, förtjust i fotot. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1eebf90a4457f3fd46050/1593464096050/Trelleborg+Fo%CC%88rintelsens+o%CC%88verlevande+som+kom+1945+med+Vita+ba%CC%8Atar++i+Trelleboegs+hamn+SJ+3+klass+och+ULU..jpg Lola Preiss - 24 januari 1947, Trelleborg hamn Samtidigt som S/S Ulua anlöpte till Trelleborgs hamn kom Förintelsens Överlevande som ville åka till Eretz Israel dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. De kom till Trelleborg med både bussar och med ett chartrat tåg från Gävle. SJ vagnar rullades in i hamnområdet precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen judar som Sverige tog emot genom UNRRA aktionen, Vita båtar, och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ea71f8af9640ff9cc145/1592912542649/Sylman+1945+i+Malmo%CC%88+28+april+1945+IMG_8095.jpg Lola Preiss - 28 April 1945, Malmö Ett foto från Malmö taget den 28 april som klipptes ut ur en svenskt tidning. Lola Preiss syns i bildens vänstra hörna. Det står på polska Frihet!!!, Fria människor. Foto hade rest med Lola världen runt. Först till Eretz Israel och därefter till lägret på Cypern och igen till Israel och slutligen till Kanada. I de svenska dokumenten som jag hittade i Riksarkivet står det mycket lite om Lola Preiss och om hennes korta vistelse i Sverige, 28 april 1945 - 24 januari 1947. Tillsammans - 21 månader. Det framgår att hennes far hette Motel och hennes mor Rozalia. Hon var född 27 september 1928 i Krakow. 11 år gammal skulle hon börja i 5 klass när andra världskriget började den 1 september 1939. Hennes två äldre bröder hette Sigge och Moniek mördades under Förintelsen fick jag nyligen veta av Lola Preiss. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ee83d1e8a147e7f6cdfc/1592913546273/Ulua+Forsbacka+meets+Furudal+Lola+Preiss+and+Jakob+Sylman+in+1st+row+1946.png Lola Preiss - Hösten 1946. De från Förintelsens överlevande ungdomarna, flickorna från Forsbackalägret och pojkarna från Furudal-lägret. På bilden i den nedersta raden, är Lola den tredje från vänster och Jakub Sylman, hennes pojkvän och senare man, är den andra från höger. I januari 1947 reste de tillsammans med fartyget S/S Ulua till Eretz Israel, dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f34b84087c021028d5f8/1592914768553/In+Israel+Lola+and+Jakob+Sylman+prob.+1950+IDF+army+uniform.png Lola Preiss - 1948-1948, Israel De från Förintelsens överlevande ungdomarna, Lola Preiss från Kraków och Jakob Sylman från Chmielnik i Polen. De träffades i Forsbackalägret 1946. De kom 1948 från det brittiska interneringslägret på Cypern och gifte sig i Israel. På fotot syns Lola Preiss och Jakob Sylman i den israeliska arméns, IDF:s uniform. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1eadb9723f531491a6fc0/1592912608880/Lola+Preiss+Stora+kartan+KRAKOW+Staszo%CC%81w+Hasag-Kielce+Ravensbruck+Padborg+Malmo%CC%88.png Lola Preiss - September 1928, Kraków - Polen. Lola Preis föddes den 27 september 1928 i Kraków. 11 år gammal skulle hon börja i 5:e klass när andra världskriget började den 1 september 1939. När Krakówgetto bildades 1940, flydde hela familjen till Staszów, en liten stad 60 km från Kielce. När tyskarna började likvidera Staszówgetto sommaren 1942, hade hela familjen Preiss gått och gömt sig i ett förberett gömställe som de var tvungna att överge. Därefter blev Lola och hennes två bröder slavarbetare i amunitionsfabriken Hasag i Kielce. Därifrån hade Lola Preiss förflyttats till koncentrationslägret Ravensbrück, 80 km norr om Berlin. Den 26 april 1945 hämtades hon av Vita bussar och kördes till gränsstaden Padborg och därefter till Malmö. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ec3adbdf867012afc5d4/1592912958075/ Lola Preiss - 1940-1942, Staszów. Från Krakow lyckades samtliga i familjen Preiss ta sig till Staszów, 120 km från Kraków. Lolas farfar hade i Staszów en stor järnhandel och en intilliggande bostad. Staszów ansågs vara en av de platser i Polen som var "säkrare" för judar. Staden ligger i Kielce-distrikt i sydvästra Polen. År 1931 bestod det judiska samfundet av 4 800 personer - drygt hälften av stadens befolkning. Tyskarna ockuperade staden den 7–8 september 1939. Många judiska flyktingar flydde till Staszów från andra områden bl.a. från staden Chmielnik (där bodde bl.a. Jakub Sylmans familj Sylman och Frydmans. Judarna i Staszów stängdes in i gettot i juni 1942 medan gettot i Chmielnik skapades redan i April 1941. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f2fd5d6e1015f5b2cb31/1592914690978/Cypern+Vita+ba%CC%8Atar+la%CC%88ger+1947+idans+i+va%CC%88ntan+pa%CC%8A+att+bli+insla%CC%88ppta+i+Eretz+Israel.jpg Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ecc2775ad552cdc92e1c/1592913099767/A9+a+HASAG+Pistolenpatronen++9+mm.jpg Lola Preiss - November 1942, Kielce-Hasag Efter den Stora Aktionen i Staszów fanns där enbart judar som arbetade för tyskarna i ett jordbrukskollektiv och en liten verkstad som sydde tyska uniformer. Alla andra judar i Staszów var borta och i samhället bodde nu enbart polacker. Lola och hennes bröder ansåg att det inte fanns en chans att gömma sig längre och anmälde sig hos lokala polisen som frivilliga för att arbeta i Hasag. Alla syskon hamnade direkt i fångenskap och slavarbete. Lolas bröder dog i fångenskapen. På bilden en förpackning av HASAG-tillverkad ammunition. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1eba33ab7a06348a8f1b8/1592912808531/Krako%CC%81w+Getto+Charakterystyczny+mur+bundesarchiv_bild_183.jpg Lola Preiss - 1940-1941, Kraków, Polen Den 3 mars 1941 skulle alla judar som lagligen bodde i Kraków flytta till ett särskilt judiskt bostadsområde (läs gettot). De tyska ockupanterna skapade gettot i Podgórze, den delen av Kraków som låg på andra sidan av Wisla floden. Byggandet av muren startade ett år efter att Kraków ockuperades. Det speciella med den över 3 meter höga muren var att den var försedd med karakteristisk arkad, som påminde i formen om judiska gravstenar - matzeva. Enbart få gator i stadsdelen Podgórze avdelades till gettot med 320 fastigheter, vanligtvis envåningshus. Innan gettot etablerades hade enbart 3 000 bott inom detta område. Nu blev det en plats för cirka 17 000. Det beräknades att det bara fanns 2 kvadratmeter per person. Krakóws getto var ett av de större judiska getton som upprättades av Nazityskland i Generalguvernementet. Gettot som hade som mest omkring 20 000 invånare existerade i två år, från mars 1941 till mars 1943 då det likviderades av nazisterna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ed07eade2b25c64cace3/1592913167609/Ravensbruck+KL+Lola+Preiss.png Lola Preiss - Januari 1945, Kielce - Ravensbrück När Röda armén närmade sig Kielce stängde Hasag sin fabrik där och kvinnorna förflyttades till lägret i Ravensbrück. Detta läger var nazisternas största koncentrationsläger avsedd enbart för kvinnor. Dit fördes kvinnor från hela Europa av olika anledningar. Ravensbrück var ett arbetsläger. Kvinnorna byggde vägar, lossade järnvägsvagnar, arbetade i jordbruket, på fabriker, både i och utanför lägret. I lägret fanns skrädderier, skomakeri, väveri och pälsverkstad. Siemens hade en jättestor fabrik, alldeles utanför grindarna till Ravensbrück, där man tillverkade finmekaniska delar till flygplan. Cirka 132 000 kvinnor och barn var inspärrade i Ravensbrück. Många av dem dog av undernäring, misshandel, avrättningar, sjukdomar på grund av grymma medicinska experiment. I slutet av 1944 byggde nazisterna en gaskammare i Ravensbrück där nära sextusen kvinnor mördades. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f14e6457de797a4d7cd3/1592914259406/Atlit_camp_1945.jpg Lola Preiss - 28 februari 1947, Haifa hamnen - Atlit läger De flest av Förintelsens överlevande som tillfångatogs på fartyget S/S Haim Arlozorov överfördes i Haifa hamnen till ett brittiskt fängelsefartyg för deportation till ett fångläger på Cypern. En del av de sårade i strid med britterna fördes ironiskt nog i boskapsvagnar till Atlit lägret. Fotot taget vid ett annat tillfälle. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f2b953bdf278e3fc8c04/1592914620194/Atlit_camp_1945.jpg Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ebf9f2c09a07f1f51135/1592912894707/Krakow+Getto+gatan+efter+deportationen+1943.jpg Lola Preiss - Mars 1941 - Mars 1943, Krakow getto och likvidation av gettot Krakóws getto var ett av de större judiska getton som upprättades av Nazityskland i Generalguvernementet under andra världskriget. Gettot som hade som mest 20 000 invånare existerade i två år, från mars 1941 till mars 1943. Roman Polańskis föräldrar deporterades från Kraków getto. Hans far överlevde koncentrationslägret Mauthausen, men hans mor dog i Auschwitz. Polański själv, då 10 år gammal flydde från Krakóws getto och överlevde kriget med hjälp av falsk identitet. Den 13 och mars 1943 kom SS-trupper in i Krakówgetto. Judarna förflyttade till Płaszów-lägret eller deporterades till dödslägret Auschwitz där de mördades. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f30edbdf867012b07827/1592914721773/Lola+and+Jakob+fra%CC%8An+Sverige+till+Haifa+och+Cypern+i+va%CC%88ntan+att+fa%CC%8A+komma+till+Istael+1947-48.jpg Lola Preiss - 1947-1948, Cypern läger nr. 66 De från Förintelsens överlevande ungdomarna, flickorna från Forsbacka och pojkarna från Furudal vilka i januari 1947 lämnade Sverige för att bygga upp landet Israel. Lola Preiss och Jakob Sylman är markerade på fotot. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ed903ab7a06348a932f8/1592913307369/Malmo%CC%88+Lola+Preiss+och+Chana+Sylman.png Lola Preiss - 25 - 28 April 1945, Padborg - Malmö De Vita bussarna anlände efter två dagar till gränsstaden Padborg, Danmark. Där låg den stora mottagarstationen i vilken många av fångarna fick mat, kläder och läkarhjälp innan vidare transport till Köpenhamn. Resan till Sverige gick med färja från Köpenhamn till Malmö där Länsstyrelsen och Civilförsvaret tog över. Vid ankomsten till Sverige passerade alla en karantän. Det var totalt 23 förläggningar, de flesta i Malmöhus län, med 11 000 sängplatser. Ambulerande hälsocentraler, i stort sett bemannade av norska och danska läkare och sjuksköterskor som själva hade flytt från kriget, tog hand om de före detta fångarna. Det var den 28 april 1945 som Lola Preiss steg iland i Malmö. Här den skrattande flickan i mitten av bilden. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1eee4cc152d3b60044a0d/1592913642990/From+White+boats+to+SS+Ulua+on+the+way+to+Eretz+Israel+Lubiniecki+photo.jpg Lola Preiss - Februari 1947, Medelhavet Förintelsens Överlevande ombord på S/S Ulua på väg till Eretz Israel dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. Fotot taget troligen under resan genom Medelhavet. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1f06c6457de797a4d6c14/1592914034770/Screenshot+2020-06-17+at+08.31.24.png Lola Preiss - 28 februari 1947, S/S Haim Arlozorov, tidigare S/S Ulua utanför Haifa Förintelsens Överlevande ombord på S/S Haim Arlozorov. Nära den israeliska kusten tog ner Hondurasflaggan och hissade den israeliska med Magen David dvs med den blåa David stjärnan. Två brittiska minsvepare och ett antal jägare följde de överlevandes båt i flera timmar och närmade sig S/S Arlosorov från aktern. De lyckades att sätta ombord två officerare och tio brittiska marinsoldater. När britterna kom ombord försökte de att ta sig fram mot bryggan. Judarna, bl.a. Lola Preiss pojkvän, Jakob Sylman med flera från Furudal-lägret satte motstånd och pressade samtliga marinsoldater in i vattnet och tillfångatog de återstående. HMS Chieftan och en polisbåt från Haifa plockade samtliga från vattnet. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1edf828e7676403e3f30c/1592913412664/Jewish+Girls+KKL+1946+prior+to+Ulua.jpg Lola Preiss - Våren - Sommaren 1946, Forsbacka De flesta av de 70 flickor i Forsbacka bestämde sig att resa till Eretz Israel (Brittiska Mandatet Palestina). Även Lola Preiss ansökte om ett främlingspass. Det var 21 augusti 1946. I ansökan till Polismyndigheten stod det att hon bodde på Forsbacka Internatskola (nära Gävle) och hade ett väntande arbete i Borås textilfabrik med arvode på 48 kr i veckan. Enligt polisdata var Lola 153 cm, hårfärgen var ljusbrun och ögon var bruna. Hennes näsa var rak och ansikte oval. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1eb25ff5d8e025b94b011/1592912687905/Krakow+Germens+Svastika.jpg Lola Preiss - 6 September 1939, Kraków. Den 6 september ockuperade Nazityskland Kraków som de ansåg vara en urdeustche Stadt, urtysk stad. Staden fick från den 13 november 1939, status av en huvudstad i Generalguvernementet. Högste befattningshavare i Generalguvernementet var generalguvernören, Hans Frank. 11 år gammal skulle Lola Preiss börja i 5:e klass när andra världskriget började den 1 september 1939. I Generalguvernementet hade all undervisning i polska skolor förbjudits. Hösten 1939 bodde över 60 000 judar i Kraków. Den 18 maj 1940 meddelade chefen för Krakow-distriktet, Otto Wächter, att den 15 augusti fick endast 15 000 vara kvar i Kraków. Det gällde enbart judiska anställda och deras familjer. Resten av judarna var tvungna att lämna staden. Familjen Preiss var en av de som kunde stanna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ec6dcc65d8443621032c/1592913010845/10_53.jpg Lola Preiss - November 1942, Staszów Staden Staszów tömdes successivt på judar. Kvällen före Svarta söndagen, 8 november 1942, beordrade Obersturmfuehrer Schild alla judar att vara på torget klockan åtta på morgonen. En del judar från Staszów flydde under natten och gömde sig i skogarna i närheten. På morgonen den 8 november samlades cirka 5 000 judar på torget. I byn Niziny, 9 km från Staszów, grävdes en massgrav och där sköts ihjäl 740 judar från Staszów. Detta händelse var rätt så ovanlig för tyskarna, efter att dödslägren byggdes hade man slutat med "Holocaust by bullets" dvs arkebusering. Lolas bröder och föräldrar gömde sig och överlevde den Stora Aktionen i Staszów. Nu fanns det kvar i staden enbart de judar som arbetade för tyskarna i ett jordbrukskollektiv och i en liten verkstad som sydde tyska uniformer. Alla andra judar i Staszów var borta och i samhället bodde nu endast polacker. Lolas föräldrar och farföräldrar fick anställning i de ovannämnda verksamheterna. Lola och hennes bröder ansåg att det inte fanns chans att gömma sig längre. De anmälde sig då hos lokala polisen som frivilliga för att arbeta i Hasag. Alla syskon hamnade direkt i fångenskap och blev slavarbetare. Bröderna dog i fångenskapen. Lola Preiss fick aldrig återse sina föräldrar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1edc5aef65a0d3ca83b14/1592913351799/ Lola Preiss - Maj - juni 1945. Efter att ha stigit i land i Malmö och efter en tre veckors karantän i södra Sverige hade Lola Preiss kommit till en judisk familj i Gränna, vid Vättern. Därifrån, efter ett par veckor hade hon skickats vidare till lägret i Forsbacka. I Forsbacka lägret fanns ett slags kontor med flera anställda judiska män och kvinnor. En av de, Uri, en israelisk shaliach, ett slags sändebud, försökte hjälpa Lola att lokalisera eller egentligen ta reda på eventuella överlevande från Lolas familj, t.ex. hennes föräldrar, syskon eller kusiner. Lola Preiss, andra från höger sittande på marken. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ebea6457de797a4ceea3/1592912880182/Krakow+Deportation+1943.jpg Lola Preiss https://www.shma.online/jakob-sylman daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef205273a09d00e4f4dff61/1592919342434/Ulua-Myckelby-Lola-Preiss-and-Jakob-Sylman-in-1st-row-1946.jpg Jakob Sylman - Hösten 1946, Forsbacka Förintelsens överlevande. Jakob Sylman tillhörde en så kallad monogeneration. Monogeneration. ty pojkarna från Furudal och flickorna från Forsbacka var oftast de enda överlevande - utan syskon, föräldrar eller far- och morföräldrar. Pojkarna från Furudal möter flickorna från Forsbacka. De flesta av 70 flickor från Forsbacka och alla 27 pojkar från Furudal hade bestämt sig att resa vidare från Sverige till Eretz Israel, dvs till det dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. I augusti 1946 sökte samtliga främlingspass. I väntan på avresan flyttade de flesta till Borås och arbetade där i olika textilföretag, bl.a. på Algots. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef206dcf2c09a07f1f8812d/1592919779472/S+Ulua+Haim+Arlozorov+i+britiska+ha%CC%88nde+o%CC%88vervakning+av+Fo%CC%88rintelsens+o%CC%88verlevande+med+batong.jpg Jakob Sylman - 28 februari 1947, Haifa Under färden diskuterade besättningen och passagerarna hur de skall komma i land. De visste att de var övervakade av flyget och att snart skulle de bli "eskorterade" av den brittiska marinen. Planen var att komma rätt så nära stranden så möjligt, gira kraftfullt och med full fart på 12 knopp sätta fartyget på grunt vatten. Därifrån skulle de överlevande försöka ta sig iland och fly undan de brittiska soldaterna. Den brittiska kommandostyrkan som bordade deras fartyg hade skarpladdade vapen men sköt varningsskott i luften. Under detta tumult och striden ombord närmade sig S/S Arlozorov med full fart stranden. Den brittiska komandostyrkan ombord nådde inte styrhytten. De två brittiska minsveparna, HMS Rowena och HMS Welfare, som förföljde S/S Haim Arlozorov (tid. S/S Ulua) gav upp förföljandet för att själva inte gå på grund. S/S Arlozorov sattes medvetet på grund. Tyvärr, på den närliggande strandremsan vid Bar Galim stationerade en brittisk styrka. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fe18a1668a76c2673f45/1592917540077/Kielce-pogrom+igen+en+massgrav+fast+med+kistor+1946.png Jakob Sylman - 4 juli 1946, Kielce. Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då man dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. En syn som man hoppades aldrig skulle ses igen efter kriget, en massgrav fylld med mördade judar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20ab1dbdf867012b3baab/1592920832635/In+Israel+Lola+and+Jakob+Sylman+prob.+1950+army+uniform.png Jakob Sylman - 8 November 1949, Israel De från Förintelsens överlevande ungdomarna, Lola Preiss från Kraków och Jakob Sylman från Chmielnik i Polen. De träffades i Forsbackalägret 1946. De kom 1948 från det brittiska interneringslägret på Cypern och gifte sig i Israel. På fotot syns Lola Preiss och Jakob Sylman i den israeliska arméns, IDF:s uniform. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20a5f248f58611c9831d1/1592920678789/Ulua+Lola+Preiss+and+Jakob+Sylman+probably+in+Israel+1948.png Jakob Sylman - 1948, Israel Paret Lola och Jakob Sylman. När Lola Preiss och Jakob Sylman anlände till Israel från lägret på Cypern anslöt de sig till kollektivet i Kibbutzen Dovrat. Denna kibbutz låg i närheten av Ein Harod kibbutz där Janusz Korczak bodde när han besökte Eretz Israel. Jacob älskade att göra stenfigurer. Han började med det troligen under fångenskapen på Cypern. Hans relief i sten från den tiden visar bl.a. vinter- och sommarläger på Cypern som var sammanbundna med en gångbro precis såsom i många getton. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fed4391217332b88308c/1592917723043/Kielcepogrom-1946-stora-och-sma%CC%8A-kistor.jpg Jakob Sylman - 4 juli 1946, Kielce, Polen. Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då man dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. En syn som man hoppades aldrig skulle ses igen efter kriget, en massgrav fylld med mördade judar.. Här bär man barnkistor till begravningsplatsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20650248f58611c979fea/1592919637237/RA+om+ta%CC%8Aget+till+Trelleborg..jpg Jakob Sylman - 24 januari 1947, Trelleborg hamn Förintelsens överlevande reste vidare. Samtidigt som S/S Ulua anlöpte den 24 januari 1947 till Trelleborgs hamn kom även Förintelsens Överlevande dit, från hela Sverige. De kom med både bussar och tåg. Bl.a. så kom de med ett chartrat nattåg från Falun, genom Stockholm till Trelleborg. Ett antal SJ vagnar rullades in i hamnområdet i Trelleborg, precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen överlevande som Sverige tog emot inom ramen av UNRRA aktion - Vita båtar och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef209fa3ab7a06348ace9b0/1592920580722/Ulua+Lolek+Lajb+Mejerowicz+1st+on+the+right+Sylman+3rd+on+the+left+Ulua+Cyprus+handwritten+Hebrew+text+says%2C+_Souvenir+of+Cyprushandwritten+Hebrew+text+says%2C+_Souvenir+of+Cyprus.jpg Jakob Sylman - 1947-1948, Cypern "Gänget från Furudal" gjorde det här minneskortet med bl.a. fem foton. "Sommarlägret", högst upp till vänster och "vinterlägret" nedanför. Lägren hade i likhet med koncentrationslägren i Nazityskland hade dubbla tagtråd och vakter i tornen. Högst upp till höger ser man en gångbro mellan lägren som många där associerade med broar vilka fanns i de två största getton, i Warszawa och Lódz. På bilden i mitten finns bl.a. Lolek Majerowicz och Jakob Sylman. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2073afd772b4a0a7c2e25/1592919878057/Ulua+Jakob+Sylman+from+Chmielnik+Cyprus+1947-1948.png Jakob Sylman - 1947-1948, Cypern, läger nr. 66 Jakob Sylman från Chmielnik i lägret nr. 66 utanför Famagusta på Cypern. 1947-1948. Dessa läger hade i likhet med koncentrationslägren Nazityskland dubbla tagtråd och beväpnade vakter i tornen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fa31fd772b4a0a7a71e1/1592916548747/Jakob+Sylman+karta+1b+skall+sitta+under+1a.png Jakob Sylman - Jakob Sylmans förflyttningar 1939-1945 1 a-b. Kartan med Chmielnik, Irkutsk, Kielce Gdynia och Malmö markerade. Kan sättas ihop med en smal kartan under med Kielce - Irkutsk. Avstånd Kielce-Irkutsk 6300 km. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fcd8d4a0d82c8eeee9c5/1592917218500/Jakob+Sylman+karta+1b+skall+sitta+under+1a.png Jakob Sylman - 1939-1945, Polen - Sovjet Jakub Sylman var bara 15 år då kriget började. Hans syster, Terna Frydman var gift och hade ett litet barn. Temas man och far tjänstgjorde i den polska armén under kriget i september 1939 då Tyskland anföll Polen. När svågern återvände hem efter den polska kapitulationen bestämde han att familjen Frydman och Jakob skulle vara säkrare i den ryskockuperade Polen än den tyska. Därför flydde Frydman med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Först till de gamla polska territorierna med staden Lwów. Därefter flyttade de till Sibirien och Uzbekistan. Jakob och Frydmans bodde bl.a. i staden Irkutsk, hela 6 533 km från Chmielnik. Han var duktig att laga bilar och blev lastbilförare. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fb263a09d00e4f4c8e58/1592916780553/Jakob+Sylman+Chmielnik+before+WWII.jpeg Jakob Sylman https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef203b09723f531491d6771/1592918967193/Furudal+gruppen.jpg Jakob Sylman - 1946, Sommaren i Södra Sverige Efter att de överlevande kom till Sverige och fått vård blev de placerade i olika typer av läger. Det fanns enskilda läger för judiska ungdomar och enskilda internat för judiska barn, t.ex. i Täby och på Lidingö. Lägren fanns i stora delar av Sverige, från Malmö i söder till Gävle i norr. I lägren pågick olika typer av undervisning och arbete. Pojkarna från Furudal arbetade t.ex. under sommaren 1946 med skördar av sockerbetor i södra Sverige. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1ff4b42dce443e174a044/1592917842647/Pogromer-i-Polen-i-svenska-pressen-flyktingar-7-augusti-1946.jpg Jakob Sylman - 7 augusti 1946, Sverige Judar flyr från Polen. Pogromen i Kielce var den första men var den mest omfattande pogromen på judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 i den polska staden Kielce där man dödade 42 judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. Här rapporterar Dagens Nyheter om en grupp judar vilka, precis som Jakob Sylman, flydde från Polen till Sverige sjövägen. Efter Kielcepogromen lämnade många judar från Polen. Drygt 175 000 judar, Förintelsens överlevande fick legalt passera den polsk-tjeckiska gränsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fad984087c021029bb7f/1593621731266/Jakob+Sylman+married+in+Israel.jpg Jakob Sylman - Jakob Sylman var bara 15 år då kriget började. Han bodde i en liten stad, Chmielnik, 30 km från Kielce i Polen. Jakobs syster, Terna var gift med Icek Frydman. De hade en liten dotter Hanna. Icek tjänstgjorde i den polska armén i kriget i september 1939 då Tyskland och därefter Sovjet anföll Polen. När svågern, efter den polska kapitulationen återvände hem, bestämde han att familjen Frydman och Jakob skulle vara säkrare på den av Sovjet ockuperade delen av Polen. Därför flydde Frydmans med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Jakob och Frydmans bodde på flera platser i Sovjet, bl.a. i Irkutsk som ligger hela 6533 km från Chmielnik. De sökte sig till platser där det fanns mat och arbete. Efter krigets slut återvände de till Polen. Ingen av deras närmaste fanns kvar i Chmielnik. Alla har mördats. Den enda släktingen som klarade sig var kusinen Ewa (Chava) Sylman. Hon återfanns i Sverige dit hon kom från Ravensbrück med Vita bussar i slutet av april 1945. I januari 1946 flydde Jakob och familjen från Polen till Sverige gömda på en lastbåt. Efter ett år i Sverige bestämde sig Jakob med familjen att tillsammans med 650 andra överlevande åka vidare till Eretz Israel. Resan företogs med en båt från Trelleborg. Efter att båten nådde Haifa hade samtliga överlevande tillfångatagits och skickats till ett brittiskt interneringsläger på Cypern. Först 1948 kom de till Israel. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef209b184087c02102bd13e/1592920504240/Ulua+Lola+Preiss+Jakob+Sylman+Cypern+camp.png Jakob Sylman - 1947-1948, Cypern Jakob Sylman med sin fästmö - Lola Preiss, den ljusa flickan och med kusinen Chava (Ewa) Sylman. Jakob tillbringade krigsåren i Sovjet medan Chava som stannade i Polen blev liksom Lola Preiss tillfångatagen. Båda var fångar och slavarbetare i läger Hasag Kielce - en ammunitionsfabrik. De hade dock inte mycket kontakt på den tiden då Chava var flera år äldre. När Jakob Sylman flydde från Polen till Sverige arbetade Chava som sekreterare på samma anläggning där Lola Preiss bodde. Chava agerade lite som äktenskapsmäklerska och Lola och Jakob blev ett par. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2068053bdf278e3ff33da/1592919686823/From+White+boats+to+SS+Ulua+on+the+way+to+Eretz+Israel+Lubiniecki+photo.jpg Jakob Sylman - Februari 1947, Medelhavet Förintelsens överlevande reste vidare. S/S Ulua, som den 24 januari 1947 lämnade Trelleborgs hamn, kom efter stormarna på Nordsjön till lugnare och varmare trakter i södra Europa. Fotot taget troligen under resan genom Medelhavet. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2040afd772b4a0a7bb86a/1592919060711/Ulua+Furudal+boys+at+harvest+in+southern+Sweden.png Jakob Sylman https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fbc9775ad552cdcaf5bf/1592916948460/Molotov-Ribbentropoch+ny+gra%CC%88ns+i+Europa+-+ingen+polen+Sept+28+1939.png Jakob Sylman - 23 augusti 1939 Ett icke aggressionspakt mellan Tyskland och Sovjet undertecknades den 23 augusti 1939 av utrikesministrarna Ribbentrop och Molotov. Man delade upp Europa i en tysk och en sovjetisk sfär. Det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen styckade upp Polen och östra Europa mellan sig. Paktens omedelbara följd blev att den 1 september 1939 anföll Hitlers styrkor Polen från väster och 17 september de sovjetiska trupperna från öster. Den nya gränsen löpte längs det svarta linjen på kartan. Jakub Sylman var bara 15 år då kriget började. Hans syster, Terna Frydman, var gift och hade ett litet barn. Ternas man och far tjänstgjorde i den polska armén under kriget i september 1939 då Tyskland och Sovjet anföll Polen. När svågern Icek, återvände hem efter den polska kapitulationen bestämde han att familjen Frydman och Jakub skulle vara säkrare på den av Sovjet ockuperade delen Polen än den tyska. Därför flydde Frydmans med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Den nya tysk-sovjetiska gränsen var då "en vänskapsgräns", enligt pakten och inte välbevakad. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fa4d3a09d00e4f4c6fa2/1592916580906/Jakob+Sylman+map+1+a+skall+vara+pa%CC%8A+samma+bild+som+1b.png Jakob Sylman https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef206b59723f531491ddb35/1592919736359/ Jakob Sylman - 28 februari 1947, S/S Haim Arlozorov, tidigare S/S Ulua utanför Haifa Förintelsens Överlevande ombord på S/S Haim Arlozorov. Nära den israeliska kusten tog ner Hondurasflaggan och hissade den israeliska med Magen David dvs med den blåa David stjärnan. Två brittiska minsvepare och ett antal jägare följde de överlevandes båt i flera timmar och närmade sig S/S Arlosorov från aktern. De lyckades att sätta ombord två officerare och tio brittiska marinsoldater. När britterna kom ombord försökte de att ta sig fram mot bryggan. Judarna, bl.a. Lola Preiss pojkvän, Jakob Sylman med flera från Furudal-lägret satte motstånd och pressade samtliga marinsoldater in i vattnet och tillfångatog de återstående. HMS Chieftan och en polisbåt från Haifa plockade samtliga britter ur vattnet. Efter en stund kom HMS Rowena på nytt ifatt S/S Arlozorov och la sig jämsides (bilden). Den här gången har de lyckats hacka upp sig och få över en större styrka på 27 man innan S/S Arlozorov lyckades komma loss. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fd15f8af9640ff9ec4d4/1592917283816/Cmielnik+map+according+to+Pinkas++Chmielnik.png Jakob Sylman - 1945, Chmielnik efter kriget Jakob Sylman och Frydmans, hans syster och svåger, återvände efter kriget till Polen 1945. De ville se om det fanns några överlevande. Men det fanns inga Sylmans eller Frydmans i Chmielnik. I deras hus bodde polacker. De bosatte sig nu i staden Kielce där Jakob Sylman började arbeta som lastbilförare. De flesta judar i Polen förintades. Antalet judar i Polen den 1 september 1939, vid andra världskriget utbrott uppgick till cirka 3 474 000 människor. Enbart 50 000 av polska judar överlevde kriget i Polen. Det största antalet överlevande polska judar, drygt 230 000 fanns i likhet med Jakob Sylman i Sovjetunionen. Många judar återvände till Polen 1945-1946. Kartan är gjord efter kriget av en judisk överlevande från Chmielnik som försökte minnas den goda tiden före kriget. Han ritade kartan och skrev bl.a. var de judiska ungdomar träffades under sabbaten. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef205dccc152d3b60072761/1592919523964/Hakshara+close+sionister+maj+1946-1.jpg Jakob Sylman - Sverige, 1946-1947 En del av listan av de potentiella resande till Eretz Israel från maj 1946. Listan med olika övergångsläger och internatskolor omfattade bl.a. 70 flickor från Forsbacka och 27 pojkar från Furudal. De fanns med på den långa resan från Trelleborg till Haifa med fartyget S/S Ulua med start i januari 1947. Sammanlagt omfattade listan 3 311 personer. 650 av de åkte en januaridag till Trelleborg och avseglade från Sverige den 24 januari 1947. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fc83fd772b4a0a7abe8e/1592917129573/Tyskland+o+Sovjet+delning+av+Polen+till+Sylman.png Jakob Sylman - 1-17 september 1939 Ribbentrop-Molotovpakten från den den 23 augusti 1939 blev, bara en vecka senare, starten för andra världskriget. Den 1 september 1939 anföll Hitlers styrkor Polen från väster och 17 september de sovjetiska trupperna anföll från öster. Jakob Sylman var bara 15 år då kriget började. Antalet judar i Polen den 1 september 1939 då andra världskriget startade uppgick till cirka 3 474 000 människor. Bland en miljon polska soldater som slogs mot tyskarna och ryssarna i september 1939 var 13 procent (130 000) judar som kämpade i alla grenar av den polska armén. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fb575d6e1015f5b3c6c0/1592916834535/Chmielnik+Synagoga+1930+%281%29.png Jakob Sylman - Före 1939 - Chmielnik, Polen På bilderna ses torget och en gata i Chmielnik med synagogan. 1930. Enligt 1931 folkräkning hade staden en folkmängd på 8050 invånare. Av dessa var 6359 judar. Efter krigets slut 1945 återvände Jakob Sylman och Frydmans till Chmielnik, för att se om det fanns några överlevande. Men det fanns inga judar kvar i staden, vare sig Sylmans eller Frydmans. Jakob Sylman och Frydmans bosatte sig i Kielce där de kände sig säkrare. De överlevande judarna i Polen möttes ofta av fientlighet och förföljelser. Så många som 2 500 judar kan ha dödats i Polen efter kriget. Första pogromer ägde rum i städerna Rzeszów och i Kraków redan 1945, direkt efter krigets slut. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2057742dce443e17580d2/1592919432913/Ulua+Preiss+Sylman+%2B2+grupp+pa%CC%8A+Sno%CC%88.jpg Jakob Sylman - Vintern 1946, Boråstrakten Utvandrarna. Hundratals av ungdomar som överlevde Förintelsen och togs emot av Sverige bestämde sig att resa vidare. Resan planerades först till slutet av 1946. Samtliga sökte då främlingspass. I januari 1947, reste ungdomarna från Furudallägret och Forsbacka med S/S båten Ulua från Sverige. På bilden, den tredje från höger är Jakob Sylman. Bredvid Jakob i en ljus kofta står Lola Preiss, hans flickvän, och till höger hans kusin Chava Sylman, hon som sammanförde de två. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef1fdbb84087c02102a1d5a/1592917456170/Jakob+Sylman+map+1+a+skall+vara+pa%CC%8A+samma+bild+som+1b.png Jakob Sylman - 21 Januari 1946, Kielce - Gdynia - Trelleborg Jakob och Frydmans bodde, efter återkomsten från Sovjet i Kielce. De bestämde sig att fly från Polen. I deras hus i Chmielnik bodde polacker som flyttade in på hösten 1942 då alla judar från Chmielniks getto (ca. 13 000) deporterades, huvudsakligen till dödslägret Treblinka. Deportation till Treblinka betydde att de hade mördats där, i gaskammare. Jakob Sylmans far Leib och mamma Rosa var bland de mördade. Genom Röda korset fick de veta att Jakobs och Ternas kusin fanns bland de överlevande i Sverige. De började samla pengar till överfarten. 19 januari 1946 steg de i det tysta på en lastbåt i polska hamnstaden Gdynia. Efter två dagars resa kom de till Trelleborg och anmälde sig till polisen där. Polisen fattade sitt första beslut att alla fyra skulle utvisas tillbaka till Polen men i sista stund ändrade på beslutet. De fick stanna i Sverige. Jakob skickades till lägret i Kummelnäs på Värmdö och därifrån till Furudal, nära Gävle. I Furudal fick Jakob höra om vad som hände efter att de har lämnat Kielce - en pogrom. Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då polackerna dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20629eade2b25c64fe531/1592919600390/Ulua+Trelleborg+ut+till+Israel++24+jan+1947.png Jakob Sylman - 24 januari 1947, Trelleborg Förintelsens överlevande reste vidare. Samtidigt som S/S Ulua anlöpte den 24 januari 1947 till Trelleborgs hamn kom även Förintelsens Överlevande dit, från hela Sverige. De kom med både bussar och tåg. Bl.a. så kom de med ett chartrat tåg från Falun, genom Stockholm till Trelleborg. Ett antal SJ vagnar rullades in i hamnområdet i Trelleborg, precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen överlevande som Sverige tog emot inom ramen av UNRRA aktion - Vita båtar och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. Alla som reste med S/S Ulua hade svenska främlingspass, kubanska viseringar och så fick de en röd utresestämpel på sina dokument. https://www.shma.online/alice-klein daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20cbe248f58611c9895a7/1592921294796/Budapest+getto+1944.jpg Alice Klein - April 1944, Contifängelset, Budapest - Sárvár gettot En dag i slutet av april 1944 fördes judar från fängelset i öppna lastbilar eller till fots genom Budapest. Målet var gettot Sárvár, ett mindre ort i västra Ungern där det fanns ett omringat getto. Folk på gatorna i Budapest applåderade, berättade Alice när de såg judarna förslas bort på lastbilflaket. Stödet för nazismen och pilkorsarna var stort. Två tyska fotografer stod på båda sidor av Vesselényi gatan och fotograferade kvinnor den 22 oktober 1944. Fotot är taget av en tysk fotograf vid Vesselényi gatan vid ett annat tillfälle, den 22 oktober 1944. Förflyttning till Sárvár som Alice Klein var med ägde rum 6 månader tidigare. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20f7fd1e8a147e7fb4a4b/1592921990014/Alice+Klein+DP+REG+arresterad+21.6.1944+pga+judisk+ras.png Alice Klein https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21654fd772b4a0a7ebc90/1592923747628/Alice-Klein-DIA-B.jpg Alice Klein - Sommaren 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Alice Klein hälsokort under sista dagarna i Sigtuna. Alice har fördubblad sin vikt jämfört med den hon hade i Bergen-Belsen (30 kg). Den 19 oktober 1945 avreste Alice från Sigtuna till Mölnbacka, Deje för en fortsatt vård. Därefter blev hon trogen Värmland till sina sista dagar. I Diagnos så står det antecknad att Alice vänstra armbåge är skadad. Alice fick sin armbåge krossad av en kvinnlig SS-vakt då hon inte skyndade sig till uppställningen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef217d5aef65a0d3cae4337/1592924126459/Knesset+Israel+from+Croatia+to+Haifa+1946.png Alice Klein - November 1946, Haifa Ilonka Klein blev ensam i Budapest när Alice har tillfångatagits efter att ha handlat mjölk. Ilonka fick svenska identitetspapper genom Raoul Wallenbergs försorg. Trots det blev hon tillfångatagen och skickad till koncentrationslägret Ravensbrück. Ilonka var med en dödsmarsch där hon gick under vintern med två vänstra skor. Efter befrielsen försökte hon ta sig från Jugoslaviens hamn Bakar till Haifa i Eretz Israel. Hennes skepp Knesset Israel med 3845 överlevande från Förintelsen kom den 26 november 1946 till Haifa hade alla med våld förts över till ett brittiskt fängelsefartyg och 3843 (2 dödades av brittiska soldater i Haifa) samt 11 nyfödda under resan från Bakar barn hamnade i ett interneringsläger på Cypern. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef215736457de797a52e7f3/1592923515868/Alice+Klein+Sigtuna+DIA+A+vinjetering.jpg Alice Klein - Sommaren 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Alice Klein hälsokort under första dagarna i Sigtuna. Det står antecknat att Alice vänstra armbåge är skadad. Alice fick sin armbåge krossad av en kvinnlig SS-vakt då hon inte skyndade sig till uppställningen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2170b775ad552cdcf17b8/1592923921334/Klein+White+boats+1945+ko%CC%88ket+Va%CC%88rmland.jpeg Alice Klein - 1960-talet, Värmland Alice Klein i ett restaurangkök i Värmland där hon var en mycket omtyckt chef. På övre bilden är hon först till höger och på nedre bilden står hon mellan sina arbetskamrater. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20f8f53bdf278e300a52b/1592922026593/Alice+Klein+nedra+DP+Reg+Kastelholm+28+juni+1945.png Alice Klein - 27 juni 1945, Lübeck Transit Hospital Den 28 juni 1945 bars Alice Klein på bår ombord på det Vita båten S/S Kastelholm som kom till Stockholm den 1 juli 1945. Det han man avläsa från hennes D.P. Registration Card. I nedre delen av kortet kan man avläsa på franska följande: Blev arresterad den 21 juni 1944, p.g.a. den judiska rasen och så en pil att hon kom till Lubeck från Bergen-Belsen. På högra, nedre sidan av kortet står information om ödet av hennes övriga syskon och föräldrarna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef214ba248f58611c99e8ca/1592923328455/Klein+White+boats+1945+Sigtuna+3+girls.jpeg Alice Klein - Sommaren 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Alice Klein (i mitten) på beredskapssjukhuset i Sigtuna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2173ed15ac858b6afb19e/1592923973473/Klein+White+boats+1945+va%CC%88ska+A-nummer.jpeg Alice Klein - 1990-talet, Värmland Alice Klein berättade i skolorna och i media om Förintelsen. Hennes historia har hon även berättat för Shoa Foundation. På bilden sitter hon med en väska där hon förvarar sina minnen från Förintelsen. Efter pensioneringen hade hon besökt skolorna i Värmland och berättat om tiden i koncentrationslägren. Alice Klein dog på 2000-talet och är begravd nära "flickgravarna" i Karlstad. Flickgravarna är de 15 gravar som Förintelsens offers gravar kallas där för. Alice kände en stark samhörighet med de begravda på Mosaiska begravningsplatsen. När hon gick omkring på begravningsplatsen, så sa hon till sin dotter "mina flickor". Hon brukade stanna en längre tid vid Roszi Rimmer grav. Roszi var 14 år när hon kom till Sverige med Vita båten Rönnskär. Hon blev aldrig frisk och dog vid 19 års åldern i Karlstad. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20d776457de797a517172/1592921472115/Carpathio-Ruthenian+Jews+arrive+to+Auschwitz+1944.png Alice Klein - 5 juli 1944, Sárvár getto - Auschwitz Alice fördes från Sárvár gettot i en boskapsvagn till Auschwitz. I denna transport fanns 3105 judar på det tåget. Vid ankomsten har 373 kvinnor och 339 män valts för arbete, bland de Alice Klein då 19 år. 2393 judar har sänts till gaskammare. I Auschwitz såg Alice en glimt av sin far. Fortsätt att gå dit du ska, skrek han till henne då han var själv på väg mot gaskamrarna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2107ef8af9640ffa1a624/1592922252970/Under+da%CC%88cket+Kastelholm+i+Stockholm.jpg Alice Klein - Juli. 1945. Kajplats 2 i Frihamnen i Stockholm En man i skyddsutrustning bär från Vita båten S/S Kastelholm utmärglade överlevande och lägger de på bår. Därefter bärs de till den provisoriska tältstaden där patienterna undersöks och fördelas mellan sjukhusen. De mest sjuka och akutsjuka skickas direkt med ambulans till Epidemiska sjukhuset medan de andra till Sigtuna beredskapssjukhuset. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef214f2aef65a0d3cadc056/1592923394825/Klein+Alice+i+Sigtuna.jpeg Alice Klein - Sommaren 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Alice Klein i Sigtuna. (andra från vänster i näst sista raden) https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2102ecc152d3b6008c80b/1592922165493/Vita-ba%CC%8Atar-Hamnen-Wallhaffen-i-Lubeck.jpg Alice Klein - 28 juni 1945 - Wallhafen-Lübeck Den 28 juni 1945 åker Alice Klein i en brittisk militär ambulans från Swedish Transit Hospital till Wallhafen hamnen i Lübeck. Man bär henne på bår ombord på det Vita båten S/S Kastelholm. Flera andra Vita båtar ligger i hamnen Wallhafen i Lübeck. Det är den första resan från Lübeck till Sverige som de fem Vita båtar skall ut på. Överfarten till Stockholm tar tre dagar och S/S Kastelholm anländer till kajen i Stockholms Frihamn den 1 juli 1945. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20e2cd15ac858b6ae2367/1592921650183/Alice+Klein+KL+Auschwitz+eingel.+am+12.10.44+ro%CC%88d.png Alice Klein - 10 juli - 12 oktober 1944, Auschwitz - Buchenwald Alice Klein registrerades den 10 juli 1944 i Auschwitz. Datumet 12.10.1944 anger datumet för förflyttning till Buchenwald. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20c1ebb2cc975748fef0c/1593622113248/ Alice Klein - 1938, Tjeckoslovakien - Ungern Alice Klein (här 14 år, andra från höger) hälsar på sin släkt i Tjeckoslovakien innan kriget bröt ut. Hennes mamma och mormor var nämligen från Tjeckoslovakien. Alice var född 22 augusti 1925 i Nyírbátor. Platsen ligger ca. 300 km öster om Budapest. Alice hade flera syskon, tre systrar, Ibi, Aranka och Ilonka, och två broder Ernö och Adolf. Deras mamma dog tidigt i cancer. Pappan tog hand om sex barn på ett beundransvärt sätt, berättade deras grannar. Ungern var en relativ fristad för de ungerska judarna fram till den tyska ockupationen av landet den 19 mars 1944. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2143ed15ac858b6af2ea1/1592923219071/Klein+White+boats+1945+Sigtuna+fo%CC%88nster.jpeg Alice Klein - Sommaren 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Alice Klein (första till höger) på beredskapssjukhuset i Sigtuna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20ddb53bdf278e30060a8/1592921569787/Alice+Klein+Gestapo+tog+Sarvar+Getto+10.7.44+%281%29.png Alice Klein - 5 juli 1944, Sárvár getto - Auschwitz I kortet från Auschwitz står det att Alice Klein registrerades den 10 juli 1944 i Auschwitz, att hon kom från Sárvár och att det var Gestapo som ansvarade för henne. Senare datumet 12.10.1944 anger datumet för vidare förflyttning till lägret Buchenwald. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20e8f84087c02102c8343/1592921764403/Klein+Alice+KL+Buchenvald+dokument+fo%CC%88rteckning+gul.png Alice Klein - 10 juli - 12 oktober 1944, Auschwitz - Buchenwald Efter nära 4 månader i slavarbete i Auschwitz fördes Alice med 497 ungerska judinnor och 3 polska från Auschwitz till Akdo Hasag-Altenburg. Det var den 29 oktober 1944. Hon blev placerad där i en mindre läger (som tillhörde Buchenwald) och fick arbeta i en ammunitionsfabrik. Man ville gärna ha kvinnor för det arbete då statistiken visade att de klarar sig länge vid liv än män. Vid de mest hälsovådliga arbeten var överlevnadstiden 2 månader. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21788fd772b4a0a7ef655/1592924046212/Klein+Adolf+Donau.jpeg Alice Klein - 1944 Budapest Alice Kleins äldste bror Adolf blev mördad av ungerska Pilkorsare vid Donaus strand. Vid kajen mellan parlamentet och kedjebron i Budapest hittar man ett minnesmonumentet ”Skorna”. Det består av mängder av skor uppradade på kajkanten: små tummade barnskor med skosnören som hänger, stora slitna mansskor, damstövlar med snedgången klack. Konstverket är en hyllning till de tusentals judar som brutalt avrättades längs Donaus stränder och kajer i andra världskrigets absoluta slutskede. Monumentet symboliserar minuterna innan de sköts och föll i floden, då de alltså tvingades ta av sig skorna på kajen. När Alice visade Budapest för sina vuxna barn ville hon aldrig göra en utflykt med båt längs Donau floden. För henne var Donaufloden en begravningsplats. På bilden ungerska Pilkorsare avrättar judar vid Donau stranden. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20f24f2c09a07f1f9b7a1/1592921897629/Bergen-Belsen+baracker+till+sjukhuset.jpg Alice Klein - Januari-april 1945, Ravensbrück - Bergen - Belsen Från Ravensbrück lägret dit Alice Klein kom den 10 januari 1945 förflyttades hon till Bergen-Belsen. Där befriades hon den 15 april 1945. Innan befrielsen upphörde verksamheten i det väveri Alice arbetade. Samtidigt så minskade och därefter upphörde helt matransonerna. Kvinnorna i hennes barack bara satt och blev för varje dag mer och mer svaga och apatiska. Många dog. Till sist kunde inte Alice gå längre, hon var svag och kröp omkring. En dag såg Alice att tyska soldater och vakter tog bort sina gradbeteckningar. Därefter, efter några dagar kom de brittiska soldaterna till Bergen-Belsen lägret. De ropade: De som kan gå, gå ut, de som inte kan, de hämtar vi strax. De flesta fick bäras ut på bår och fördes i ambulanserna till en skolbyggnad i närheten. Alla deras kläder fulla av lös brändes. I skolbyggnad som blev ett provisoriskt sjukhus tvättades de alla. Alice har ett starkt minne hur tvålvattnet doftade, doftade frihet. Hon vägde knappt 30 kg. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2181d28e7676403e9fbdf/1592924198214/Klein+Alice+Ilonka+Aranka.jpeg Alice Klein - De tre överlevande systrarna Klein I mitten Alice som överlevde Auschwitz och ett antal andra koncentrationsläger och togs från Bergen-Belsen för vård till Sverige med Vita båt-aktionen. Till höger om Alice sitter Aranka som gömdes undan nazisterna i Ungern hos en kristen familj. Till vänster Ilonka som togs tillfånga i Budapest trots sitt skyddspass. Hon skickades till Komárom gettot och därefter till Ravensbrück koncentrationslägret. Deras far och yngsta systern Ibid mördades nästan framför ögonen på Alice då de gick efter selektionen mot Auschwitz gaskamrar. Det finns inget foto på den yngsta systern Ibid. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20d2342dce443e176bf43/1592921386522/Kungariket+Ungern+deportation+av+judar+1944+%281%29.png Alice Klein - April 1944, Budapest - Sárvár getto En dag i slutet av april 1944 fördes Alice Klein med andra judar från fängelset i Budapest i öppna lastbilar eller till fots genom Budapest. Målet var gettot Sárvár, ett mindre ort i västra Ungern där det fanns ett omringat getto. Folk på gatorna i Budapest applåderade, berättade Alice när de såg judarna förslas bort på lastbilflaket. Stödet för nazismen och pilkorsarna var stort. Systern Ilonka Klein har flyttar efter att Alice har fängslats, till ett sk. skyddshus. Dock, inte alla skyddshus suveränitet eller skyddspass respekteras. Pilkorsarna (de ungerska nazisterna) gör räder i Budapest och fängslar judar. Ilonka Klein tillfångatas och skickas till gettot i Komárom. Därifrån skickas hon i november 1944 till koncentrationslägret Ravensbrück. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef210d2a1668a76c26a8b53/1592922335606/Judiska+flyktingar+Frihamnen+juli+1945+ta%CC%88lt+ambulanser.png Alice Klein - 1 juli 1945, Frihamnen-Stockholm Vid kajplats 2 i Frihamnen byggdes en liten tältstad med läkare, sköterskor, ambulanser. Från det Vita båten S/S Kastelholm bar man dit direkt de "liggande patienter". Alice låg på bår i tältet när en av läkarna bad henne att stå upp. Hon gjorde det och "det rann massa ur henne". Alice, Du kommer inte kunna få barn - var ett besked hon fick av läkaren i Frihamnen. Hon tänkte i det tysta - visst skall jag få det, vänta bara! Alice fick flera barn och 6 stycken barnbarn. Från tältstaden fördes hon till Sigtuna beredskapssjukhuset. På bilden ser man två ambulansbussar. De kördes i en skyttetrafik mellan Frihamnen och beredskapssjukhuset i Sigtuna då det fanns enbart plats för 6 stycken bårar i varje buss. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20c55a1668a76c269c0b2/1592921178817/Mjo%CC%88lkkanna+Alice+Klein+Vita+ba%CC%8Atar.png Alice Klein - 19 mars - 21 juni 1944, Budapest Den 19 mars ockuperades Ungern av Tyskland. De ungerska myndigheterna registrerade alla judar och judiska värnpliktiga skickades till arbetsläger. Många judar flyttade från landsorten till större städer och framförallt till huvudstaden Budapest som ansågs vara en säker plats. Så gjorde även Alice och hennes två syskon, Ilonka och Ernö. De flyttade till Budapest och började arbeta vid en lampfabrik. Drygt 200 000 judar bodde i Budapest i början av sommaren 1944. En kväll när systrarna lagade middag tog grädde slut och Alice bestämde sig att hämta den i en närbelägen matbutik. Hon tog sin kappa, dock utan Davidstjärna och gick. Hennes granne i huset rapporterade det till polisen. Polisen och grannfrun stod utanför butiken när Alice kom ut. Polisen tog henne till Conti fängelset. I fängelset fanns flera som satt för liknande "brott" och vanliga brottslingar. Det fanns unga judinnor med små bebisar och råttor överallt, berättade Alice. I Alice Klein D.P. Registration Card som har fyllts efter befrielsen från Bergen-Belsen kan man avläsa följande: Blev arresterad den 21 juni 1944, p.g.a. den judiska rasen. Alice Klein kom inte ihåg hur länge var hon på de olika platserna, några månader eller veckor... https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef20ec253bdf278e30089b4/1592921817198/Alice+Klein+KL+Weimar+-+Buchenwald+with+red+triangle.png Alice Klein - 29 oktober 1944, Buchenwald Alice Klein kort från koncentrationslägret Buchenwald. Det speciella är hennes röda markering - en triangel som hon hade också påsydd på sina fångkläder som betydde att hon även var politisk fånge, en fiende mot det tyska staten. Troligen var det p.g.a. hennes registreringskort från Auschwitz där det står att det var Gestapo som ansvarade för henne. Nästa etapp i hennes liv var koncentrationsläger Ravensbrück dit hon förflyttades den 10 januari 1945. https://www.shma.online/systrarna-jakubowitz daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21de0fd772b4a0a802378/1592925675880/Kungariket+Ungern+-+Axelmakt+med+nya+gra%CC%88nser+1938-1942.png Systrarna Jakubowitz - 1938- 1939, Ungern Irsava, sydost om Munkacs där familjen Jakubowitz bodde tillhörde Tjeckoslovakien. Området hade annekterats av Ungern när Hitler kom till makten. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb6244d305a44006c94d03/1593533022700/ Systrarna Jakubowitz - 11 - 15 juli 1945, Vita båten S/S Kastelholm Jakubowicz Eva född 1926. Hennes medicinska kort med puls- och feberkurva från överfarten från Lübeck den 11 juli 1945 fram till den 15 juli. Kortet anger i vilken hytt hon fanns under överfarten med S/S Kastelholm. Eva reste tillsammans med den äldsta systern Elsa som dog i Stockholm 4 dagar efter ankomsten. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5d3e182451350f38cd04/1593531731052/DP+REG+Jakobowicz+Sari+28+6+1927+Ro%CC%88nnska%CC%88r+Elsa+Eva.png Systrarna Jakubowitz - 24 juni 1945 - Lübeck Jakubowicz Sari f. 1927 - D.P REGISTRATION RECORD. Kortet innehåller en viktig information som har inhämtats från Sari direkt vid inregistreringen Lübeck den 24 juni 1945. Bara tre dagar före avresan till Sverige med Vita båten M/S Rönnskär. En del har uppfattat resan med lastbåtarna M/S Rönnskär. och M/S Karskär som ett värsta tortyr då förutom den sjögång som rådde så hade hade båtarna en ljudalstrande utrustning för bekämpning av sjöminor. Utrustningen fanns på utsidan av båten och det fanns ingen ljudisolering i lastutrymmen vilka blev till en tortyrkammare. Troligen mådde Sari Jakubowicz bäst av systrarna och fick därför resa först. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb647b7fe4396607e0b244/1593533586841/Jakubovitz-Eva-och-Sari-in-Sweden-1945-1946-3rd-sister-died-at-Epidemiska.jpg Systrarna Jakubowitz - Vinter 1946, Sverige Systrarna Eva och Sari Jakubovics före avresan till USA. Där hade de senare träffat sina bröder Marton och Solomon vilka mirakulöst överlevde Förintelsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5b2b670b5d4f8798fc50/1593531215402/Bergen-Belsen+picture+from+May+29th+1945.jpg Systrarna Jakubowitz - April-maj 1945, Bergen-Belsen Brittisk soldat vid informationstavlan i Bergen-Belsen. När tyskarna evakuerade lägren på östfronten i årsskiftet 1944/1945, blev Bergen-Belsen slutstation för tiotusentals fångar. När Bergen-Belsen befriades av brittiska styrkor den 15 april 1945 möttes soldaterna av omkring 60 000 svältande, utmärglade och svårt sjuka fångar och 10 000 lik. Omkring 14 000 människor dog av sjukdomar och undernäring under veckorna direkt efter befrielsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efc39d97b707d2b18f39c8f/1593588221488/DP-REG-Jakobowicz-Sari-28-6-1927-Ro%CC%88nnska%CC%88r-Elsa-Eva.jpg Systrarna Jakubowitz - 24 juni 1945 - Lübeck, Swedish Transit Hospital Jakubowicz Elsa född 1924. Hennes D.P. REGISTRATION RECORD innehåller information som har inhämtats från henne direkt vid inregistreringen i Lübeck den 9 juli 1945. Således två dagar före avresan till Sverige med Vita båten S/S Kastelholm. Elsa reste till Stockholm tillsammans med systern Eva. Sari Jakubowicz, den tredje systern, klarade bäst epidemier av systrarna och fick därför resa till Sverige först, redan den 27 juni 1945. Av Elsas kort, skrivet på franska framgår det när hon och resten av familjen blev arresterade. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb62db07e4d15ca3aff574/1593533175971/Elsa-Jakubovitz-Epidemiska-5-dagar-do%CC%88d-Vita-ba%CC%8Atar.jpg Systrarna Jakubowitz - 19 juni 1945, Epidemiska Sjukhuset, Stockholm Ett intyg från Stockholms Epidemisjukhuset där det står att Elsa Jakubovics kom den 15 juli 1945, klockan 6.30 på morgonen från lasarettfartyget Kastelholm och dog den 19 juli. Vårdtid 4 dagar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb60b454b7c068189b73b2/1593532622968/Vita-ba%CC%8Atar-Kastelholm-i-Frihamnen.jpg Systrarna Jakubowitz - Juli 1945, Stockholm Ankomsten av S/S Kastelholm till Stockholm. De överlevande som inte kunde gå av båten själva, bars ned från båten till de på kajen uppställda bårarna. Både Eva och Elsa Jakubovicz hade direkt efter ankomsten körts i ambulans till Epidemiska Sjukhuset i Stockholm. Många överlevande vägde fortfarande 28-30 kg trots att det har gått drygt en och en halv månad sedan de befriades i Bergen-Belsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb63b9e30a9b1b8df3a05c/1593533399140/Norra-Jakubovics-Elsa-DK.jpg Systrarna Jakubowitz - Juli 1945, Stockholm, Norra Judiska Begravningsplatsen Jakubovics Elsa, den äldsta av systrarna dog 21 år gammal vid Stockholms Epidemisjukhus. Hon är begraven inom K-kvarteret, rad 33. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb64e131069f4d7f983197/1593533686665/Jakubovits-Marton-Martin-DP-REG-to-Palestine-.jpg Systrarna Jakubowitz - 1947, Leipheim, Tyskland Systrarnas Jakubovics bror Marton (Martin) liksom den andre brodern Solomon överlevde mirakulöst Förintelsen. De hittade sina livspartners efter kriget i Leipheim i lägret för Displaced Persons. De gifte sig i ett DP-läger och därifrån tog de sig alla fyra till USA. Flera forna koncentrationsläger i Tyskland, Österriket och Italien användes som läger för displaced persons som väntade på viseringar till andra länder. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb613254b7c068189b8c4f/1593532745438/ Systrarna Jakubowitz - 15 juli 1945, Lübeck - Stockholm Inresekort som Elza Jakubovicz fick i Lübeck. Det finns ett rött kors på kortet samt en grön stämpel som anger att hon kom till Stockholm den 15 juli 1945. Elza uppgav som yrke schneiderin - sömmerska. Många av kvinnor i lägren och getton arbetade som sömmerskor och sydde kläder och uniformer för den tyska armén. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21d1690a4457f3fdae24b/1592925468951/jacoby+family+Jacubovitz+girls.jpg Systrarna Jakubowitz - Irsava, Tjeckoslovakien före kriget 1938 Från vänster till höger familjen Jakubovics tre generationer. Bakre raden: Martin, Elsa, Solomon, Eva. Främre raden: Sari, Ruchel (även kallad Rosi), Rose, Yitta, Judy, Israel Mendel (även kallad Menuyert) och Abraham. Med kursiv markering de tre systrar som kom år 1945 med de Vita båtarna till Sverige och deras bröder Martin och Solomon. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5bb6be87e018f0fa4903/1593531344933/Swedish+Transit+Hospital+cutting+hair+Lubeck+White+boats.jpg Systrarna Jakubowitz - Juni-juli 1945, Lübeck Lübeck, Swedish Transit Hospital. Hit kom fd fångarna strax före överskeppningen till Sverige. De kom från det enorma sjukhuset med drygt 13 000 bäddar som låg i närheten av Bergen-Belsen lägret. I Lübeck inom sjukhuset fanns UNRRA sekretariat. Man utfärdade där nya registerringskort och inresekort till Sverige. Patienterna badades och desinficerades före resan. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb6343b000c34cccb27f61/1593533282795/PK-Jakubowics-Elsa-B.jpg Systrarna Jakubowitz - 19 juni 1945, Epidemiska sjukhuset, Stockholm Jakubovics Elsa, den äldsta av systrarna dog 21 år gammal vid Stockholms Epidemisjukhus. Här hennes samtliga dokument hon hade med sig från Tyskland: ett FMC-kort som de brittiska läkare skrev efter befrielsen och ett identifikations D.P.-kort. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5d9b182451350f38e039/1593531819966/German+soldiers+carry+Bergen-Belsen+girls+from+Swedish+Transit+Hospital+oobord+White+boat.png Systrarna Jakubowitz - Juni - juli 1945, Lübeck Lübecks hamn: Tyska krigsfångar bär de överlevande från ambulanserna ombord på en av de Vita båtarna. De brittiska soldaterna i basker övervakar transporten. När de överlevande skulle förflyttas från Swedish Transit Hospital i Lübeck till de Vita båtarna så gick ett hundratal ambulanser i ett skytteltrafik. Flest patienter kunde ta M/S Kronprinsessan Ingrid. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21e98fd772b4a0a8043e6/1592925854385/Jakubovitz-from-Irshava-to-Muckas-getto-1944-thereafter-to-Auschwitz.jpg Systrarna Jakubowitz - 5 april 1944 - Munkács Från den 5 april 1944 fick alla ungerska judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davidstjärna. Ungern enligt Eichmans plan delades i ett antal distrikt. De ungerska gendarmerna fick ansvaret för att samla in judar från landsbygden i ett antal getton. Judarna deporterades därefter i 110 tågsätt till den tjeckiska gränsstaden Kosice - Kassa där tyskarna övertog bevakningen av tågen med de dödsdömda judarna. Många judiska män i värnpliktsålder blev innan dess kallade till en arbetstjänst. Bland dessa fanns bröderna Martin och Solomon Jakubovics. Arbetstjänsten innebar slavarbete i koppargruvor i Jugoslavien eller grävande av skyddsgravar vid den tysk-ryska fronten. Familjen Jacubowics splittrades då. Irsava där familjen Jakubovics bodde tillhörde Deportation zone I. Judarna från detta område fördes till det nyuppförda gettot i den närbelägna staden Munkács. Inom fyra dagar, mellan den 16 och 18 april innestängdes där cirka 27 tusen judar från området i två getton. Den judiska befolkningen från närliggande byar drevs till stadens avspärrade tegelfabrik, medan Munkács judar fördes till stadens andra getto. SS samt den ungerska gendarmeriet och den ungerska lokala polisen behandlade judar som skulle deporteras med en enorm grymhet. Tegelfabriken var egentligen en Umschlagsplats såsom i Warszawagettot. Där fanns ett järnvägsspår som ledde till dödsfabriken Auschwitz. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5ac15b8733364256e458/1593531099287/Women+death+marches.jpg Systrarna Jakubowitz - December 1944 - januari 1945, Auschwitz - Bergen-Belsen När den ryska fronten närmade sig började tyskarna att flytta judarna från Auschwitz till andra läger, bl.a. Bergen-Belsen. Det skedde dels med tågtransporter och med så kallade dödsmarscher. Systrarna Jakubovics förflyttades till Bergen-Belsen lägret. I lägret härjade tyfus- och andra epidemier som även drabbade systrarna Jakubovics. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5c1a670b5d4f87992eee/1593531437417/ Systrarna Jakubowitz - Juni-juli 1945, Lübeck Lübeck, Swedish Transit Hospital. Hit kom fd fångarna strax före överskeppningen till Sverige.Många var fortsättningsvis i dålig skick och undersöktes och medicinerades dagligen. Här är Eva Jakubovits läkarjournal på tyska då merparten av läkarna på sjukhuset var tyskar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21e41a1668a76c26cd458/1592925767800/Kungariket+Ungern+deportation+av+judar+1944.png Systrarna Jakubowitz - 19 mars - 8 juli 1944 Den 19 mars 1944 startade tysk ockupation av Ungern. Två dagar senare, den 21 mars 1944 anlände Adolf Eichmann med en stab på omkring 200 man till Budapest. Planerna för förintelsen av de ungerska judarna tog form. Förintelsen av de ungerska judarna startade med den judiska befolkningen i landsorten. Först därefter, i juli 1944. skulle judarna som samlades i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Deportationerna från landsbygden påbörjades i den nordöstra zonen, som låg närmast ryska fronten. Precis i det område där familjen Jacubovics bodde. Under knappt två månader, mellan den 14 maj och den 8 juli, deporterades 437 402 judar från Ungern till Auschwitz. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb61bd07e4d15ca3afbd97/1593532918449/Jakubovitz-Eva-Epidemiska-direkt-fr-Frihamnen-info-om-Sari.jpg Systrarna Jakubowitz - 16 juli 1945 - Stockholms Epidemisjukhus Anteckningar om Eva Jakubovicz av en läkare från Stockholms Epidemisjukhus. Eva har förflyttats från Epidemiska till Sigtuna. Läkaren anger att patienten har en syster i ett läger i södra Sverige som bör snarast förflyttas till Sigtuna. Han nämner också den äldsta systerns död. Han visade en riktig empati för systrarna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21d7490a4457f3fdaf700/1592925568002/Wannsee-protokoll-nedre-delen-Kungariket-Ungern.jpg Systrarna Jakubowitz - Januari 1942, Wannsee utanför Berlin I januari 1942 i Wannsee utanför Berlin, gick nazister igenom alla europeiska länders populationer av judar och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda alla de europeiska judarna. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördarlista med 11 000 000 milioner människor. När det gäller Ungern så står det på listan en siffra 742 800 judar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21efe775ad552cdd090e7/1592925960010/Carpathio-Ruthenian-Jews-arrive-to-Auschwitz-1944.jpg Systrarna Jakubowitz - 16 - 18 april 1944, Munkács-Auschwitz Irsava där familjen Jakubovics bodde tillhörde Deportation zone I. Judarna från detta område fördes till det nyuppförda gettot i den närbelägna staden Munkács. Inom fyra dagar, mellan den 16 och 18 april innestängdes där cirka 27 tusen judar från området i två getton. Den judiska befolkningen från närliggande byar drevs till stadens avspärrade tegelfabrik, medan Munkács judar fördes till stadens andra getto. SS samt den ungerska gendarmeriet och den ungerska lokala polisen behandlade judar som skulle deporteras med en enorm grymhet. Tegelfabriken var egentligen en Umschlagsplats såsom i Warszawagettot. Där fanns ett järnvägsspår som ledde till dödsfabriken Auschwitz. Hela familjen Jakubovics deporterades. På bilden judarna från Deportation zone I anländer i boskapsvagnar till Auschwitz. Man ser en pågående selektion. Systrarna Jakubovics med fåtal andra blev selekterade till slavarbete medan de flesta som kom skickades till gaskamrarna, bland dem systrarnas föräldrar. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb6413831f74754a42aa2a/1593533483034/ Systrarna Jakubowitz - Augusti 1945, Stockholm, Norra Judiska Begravningsplatsen Norra judiska begravningsplatsen. Eva Jakubovits gråter vid Elsas Jakubovits grav. Eva och Sari kunde först efter tre veckors karantän besöka graven. De kom från Sigtuna. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb5fbb152f1373b43d0599/1593532363198/Vita-ba%CC%8Atar-MS-Ro%CC%88nnska%CC%88r.jpg Systrarna Jakubowitz - Juni - juli 1945, Lübeck M/S Rönnskär var en lastbåt. Den hade på rekordtid omvandlats under juni 1945 till sin nya uppgift att tjäna som ett lasarettfartyg. I befintliga utrymmen på mellandäck och i lastrum monterades 129 dubbla armésängar, således 258 sängplatser avsedda för patienterna samt 14 enkla för Röda kors-personal. I Lübeck har ett annat slags minskydd monterats på sidorna alla Vita båtar av fartygen: så kallade bullerburkar. Ljuden från de skulle detonera akustiska minor på avstånd. Alla Vita båtar eskorterades till och från Lübeck till Trelleborg av tyska minsvepare. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef21cb7775ad552cdd0263e/1593621929745/Jakubovics+tre+systrar.png Systrarna Jakubowitz - Irsava, Tjeckoslovakien före kriget 1938 Tre systrar Jakubovics i Irsava, Tjeckoslovakien före kriget. Eva till vänster, Sari i mitten och Elsa till höger. Irsava fanns i ett område som kallades Karpato-Rutenieneller Rutenien och tillhörde det nybildade Tjeckoslovakien. https://www.shma.online/bildkallor-sponsorer daily 0.75 2020-07-01 https://www.shma.online/anamnes daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9db85f68194679e08c984/1593432969471/ Anamnes - Juli -augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 3109. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb1bb8f16472283a723bfe/1593514944174/Einhorn-Frymetta-Diagnos-B-2.jpg Anamnes - Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller information om patientens familj, egentligen om alla steg och förloppet av Förintelsen. Anamnes - polsk judinna - Frymet Einhorn: Föräldrarna döda, systerns öde okänt. Feberkurvan, liksom Frymet Ajnhorns liv tar slut den 7 augusti 1945. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef229f03ab7a06348b23e71/1592928757626/Nemes+Maria+Diagnos+B.jpg Anamnes - Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Nemes Maria från Rumänien: Föräldrarna döda i Auschwitz. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9da76068552405e84a9d6/1593432701270/Glaesmer-Diagnos-B.jpg Anamnes - Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Anamnes - Tjeckisk judinna. Pappan fört till Auschwitz, Mamman fört till Ravensbrück... Överst på hennes FMC-kortet från Bergen-Belsen så står de Liggande. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efb1bdbba3a2c05d176b46a/1593514982599/Einhorn-Frymetta-Diagnos-A-2.jpg Anamnes - Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 4044. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Ofta har läkarna skissad för hand var förtätningar i patientens lungor finns. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2290149622f07740fd709/1592928521069/Anamnes-med-FMC.jpg Anamnes - Anamnes Vad betyder anamnes? Anamnes betyder en sjukdomshistoria. I en journal under Anamnes nedtecknar läkaren patientens uppgifter och all essentiell information från patienten. En anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. För de befriade omfattade anamnes tiden före och under Förintelsen. Patientkorten i beredskapssjukhusen i Sverige, eg. Patientjournaler var ofta hophäftade med brittiska Field Medical Card som följde patienterna på de Vita fartygen vilka inom UNRRA aktionen anlöpte svenska hamnar under försommaren 1945. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef2294beade2b25c655ff0e/1592928596157/Anamnes+2+i+boskapsvagn.jpg Anamnes - Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Örebro Anamnes: D. 8/12 1944 placerades hon tillsammans med 80 andra i en boskapsvagn för resa till Bergen-Belsen. Män och kvinnor i samma vagn. Ingen mat eller dryck på en vecka. 13/3 Fick fläcktyfus, låg medvetslös i 3 veckor. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9d9dcf68194679e08a56c/1593432575839/DIA-Grunberger-Sara-D1.jpg Anamnes - Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 4039. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Ofta har läkarna skissad för hand var förtätningar i patientens lungor finns. Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller information om patientens familj, egentligen om alla steg och förloppet av Förintelsen. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9dadfdf03ed590122775c/1593432805988/DIA+Grunberger+Sara+D23.jpg Anamnes - Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna Första sidan av Diagnoskortet finns uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet med feber- och pulskurvan och att börja med innehåller information om patientens närmaste, egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen. I Anamnes så står det: Anhörigas öde okänt. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef229ac1520e952494dffce/1592928691174/Anamnes+28+kg.jpg Anamnes - Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Örebro Anamnes: Fadern. Modern, en 10-årig och en 7-årig broder samt en syster blevo ihjälgasade och en syster dog i fläcktyfus. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5ef9df39fe8b687d4e96ec72/1593433930457/Anamnes-Emma-Kohn-Norrko%CC%88ping.jpg Anamnes - 7-11 juli 1945 Beredskapssjukhuset, Norrköping Anamnes tar upp ett antal koncentrations- och arbetsläger där Emma Kohn hölls fånge. Hon kom med Vita båten HMS Prins Carl till Norrköping den 7 juli 1945 och dog den 11 juli 1945. https://www.shma.online/7-personers-livoden daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5ef9873f27513553d358d3bc/1593622200243/halina%2B2.jpg 7 personers livöden Halina Neujahr https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5efcbbe52573323cecfe99cd/1593621494041/Lola+Preiss+un+face+start.png 7 personers livöden Lola Preiss https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5ef9873f27513553d358d3b4/1592906568458/Vera+2.png 7 personers livöden Vera Kremer https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5efcbd3df1cd6f248940b503/1593621859062/Jakob+Sylman+married+in+Israel.jpg 7 personers livöden Jakob Sylman https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5ef9873f27513553d358d3be/1592903782937/Screen+Shot+2020-06-07+at+6.15.57+PM.png 7 personers livöden Systrarna Jakubovics https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5ef9873f27513553d358d3ac/1592912223006/viola+face.jpg 7 personers livöden Viola Horvath https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/5ef9873f27513553d358d3ab/5efcbe9f2450a6006d9a575c/1593622187913/ 7 personers livöden Alice Klain https://www.shma.online/fardmedel daily 0.75 2020-07-01 https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5be5bc21403dd123d0aa/1593465837133/Fra%CC%8An-la%CC%88gren-trol-Vita-bussar-.jpg Färdmedel - Vita bussar Det var huvudsakligen rätt så friska personer som skulle kunna klara transporter som valdes ut i koncentrationslägret Ravensbrück. De utvalda, utropade genom sitt fångnummer fick gå från apelplatsen till de Vita bussarna som stod parkerade utanför lägret. In i det sista visste inte fångarna vart de skulle. Först utanför lägret, när de såg röda kors målade på bussarna så förstod de att de skulle tas hand av Röda korset. På bilden en buss med sittplatser på väg från Padborg till Sverige. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5c5534314d7760d3c17a/1593465954238/Vita-bussar-desinfection-i-Malmo%CC%88-april-1945.jpg Färdmedel - Vita bussar Vita bussar som var arméambulanser kunde ta 8 liggande på bårar och ett antal sittande på bänkarna emellan. På bilden desinfektion av bussen efter avslutad färd i Malmö. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6b9a718f4d684f114c90/1593469859399/Vita-ba%CC%8Atar-Karska%CC%88r-Malmo%CC%88-akter.jpg Färdmedel - Vita båtar M/S Karskär. Tack vare SHAEF (Supreme Headquarter Allied European Forces) och UNRAA (The United Nations Relief and Rehabilitation Administration) hade fem Vita båtar satts i en skyttetrafik mellan Liibeck och Sverige. UNRRAs aktion där de svår sjuka fd Bergen-Belsen fångarna skulle transporteras till Sverige för att få vård genomfördes mha Svenska Röda korset. De första transporterna började i slutet av juni. Bland de fem fartyg som fick uppdraget att i skytteltrafik och transportera de befriade, var M/S Karskär. Vid den första överfarten till Malmö den 27 och 28 juni togs ombord på Karskär 198 patienter. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5ccb0a8de64209e0a0aa/1593466086156/Vita-bussar-fra%CC%8An-Ko%CC%88penhamn-till-Malmo%CC%88-pa%CC%8A-fa%CC%88rjan-Sista-uppdraget.jpg Färdmedel - Vita bussar 28 april 1945, Malmö Vita bussar anländer till Malmö. De står på akterdäck av tåg- och bilfärjan från Köpenhamn. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6c7a8ccf0f1f032f8e26/1593470096387/Lastrummet+Karska%CC%88r+Vita+ba%CC%8Atar.png Färdmedel - Vita båtar M/S Karskär. Den svenska Röda kors personalen matar de befriade after ankomsten till Malmö. Förhållandena under däck i det snabbt ombyggda lastfartygen var inte de bästa. Överlevande var fortfarande mycket svaga. Här väntar de på sin tur att komma i land. 16. Skyttetrafiken blev så småningom en rutin för de svenska fartygen. Samma dag som fartygen anlöpte Lybeck kunde fartygen lämna hamnen. I HMS Prins Carl däckloggbok den 17 juli 1945 ser man det tydligt. Fartyget lägger till klockan 17.05 i Lubeck och redan klockan 17.25 börjar ombordtagande av patienter som avslutas klockan 19.30. 19.55 kastat loss med hjälp av bogserbåten står det i Prins Carls däckloggbok. Samma kväll hinner fartyget till Travemunde redd där den ankrar klockan 21.55 för natten inför överfarten nästa dag. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5b6048347d4cd7529fb6/1593465729687/Vita-bussar-pa%CC%8A-va%CC%88g-kvinnor-kramar-varandra.jpg Färdmedel - Vita bussar Vita bussarna var en evakueringsaktion under mars-april 1945, således under andra världskrigets absoluta slutskede då det var helt klart att Tyskland skulle förlora kriget och kapitulerar inom de närmaste veckorna. Med hjälp av Röda korset skulle skandinaver evakueras från Nazityskland. Huvudsakligen så handlade det om danskar, norrmän i tyska koncentrationsläger och kvinnor och barn med svensk anknytning som bodde i Tyskland. Namnet Vita bussar kommer av att bussarna var vitmålade och röda kors målade på taket, sidan, fram och bak för att bussarna inte skulle bli tagna för att vara militära fordon. Evakueringsaktionen har kritiserats för att ha varit en för ensidig räddningsaktion för skandinaver och att man inte i samma grad hjälpte fångar av andra nationaliteter. Den största kritiken gäller Vita bussarnas transporter de utförde för det tyska SS. En del judar har, i de absolut sista transporterna evakuerats från koncentrationslägret Ravensbrück. Det totala antalet av evakuerade icke-skandinaver bl.a. judar har man fortsättningsvis inte kunnat reda ut. Expeditionens personal var på 308 personer, varav omkring 20 sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor. Bussar, bilar och utrustningen övertogs från försvarets förråd och kostnaderna bestreds av statskassan. Expeditionen hade till förfogande 36 sjuktransportbussar, 19 lastbilar, 7 personbilar och motorcyklar samt underhållsfordon. Expeditionen blev uppdelad i tre enheter (konvojer) med 12 bussar och lastbilar var. Bussarna hade åtta sjukbårar, eller sittplats för 30 passagerare. För att evakuera 1 800 personer från Nazityskland skulle en enhet, konvoj, göra hela 5 resor till Sverige. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6481bc21403dd1259a91/1593468040852/Ro%CC%88nnska%CC%88r+i+Lubeck.jpg Färdmedel - Vita båtar M/S Rönnskär. Tack vare SHAEF (Supreme Headquarter Allied European Forces) och UNRAA (The United Nations Relief and Rehabilitation Administration) hade fem Vita båtar satts i en skyttetrafik mellan Liibeck och Sverige. UNRRAs aktion där de svår sjuka fd Bergen-Belsen fångarna skulle transporteras till Sverige för att få vård genomfördes mha Svenska Röda korset. De första transporterna började i slutet av juni. Bland de fem fartyg som fick uppdraget att i skytteltrafik och transportera de befriade, var M/S Rönnskär. Vid den första överfarten den 27 och 28 juni till Malmö togs ombord på Rönnskär 170 patienter. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa638e7efd041c2a1b6036/1593467805905/Vita-ba%CC%8Atar-HMS-Prins-Carl.jpg Färdmedel - Vita båtar Svenska flottans lasarettsfartyg Prins Carl. Tack vare SHAEF (Supreme Headquarter Allied European Forces) och UNRAA (The United Nations Relief and Rehabilitation Administration) hade fem Vita båtar satts i en skyttetrafik mellan Liibeck och Sverige. UNRRAs aktion där de svår sjuka fd Bergen-Belsen fångarna skulle transporteras till Sverige för att få vård genomfördes mha Svenska Röda korset. De första transporterna började i slutet av juni. Bland de fem fartyg som fick uppdraget att i skytteltrafik och transportera de befriade fångarna var Svenska flottans lasarettsfartyg Prins Carl. HMS. 27 och 28 juni togs 179 patienter ombord. Prins Carl lämnade först de svåraste fallen i Kalmar och resten, dagen efter i Norrköping. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa7341ef87ac588b6fc4c6/1593471829692/Arnoldson-Vita-batar-sluttransporter-1945-B.jpg Färdmedel - Vita båtar Dr. Arnoldson som var chefsläkare skriver den 18 juli 1945 ett Signalmeddelande till Marinchefen och Civilförsvarsstyrelsen att det är svårt att få rätta patienterna till Vita båtarna. En del som kommer in är alldeles för sjuka, andra helt friska utan behov av konvalescens. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5e6e7efd041c2a1a6b2a/1593466486632/Spoke-train-762821.jpg Färdmedel - Vita tåg Så såg de flesta spöktågen ut. Just ett sådant tåg kom till Padborg tvenne gånger vid krigslutet. Vidareresan mot Sverige har skett med ett annat dansk tåg. Fotot är taget av ett tåg som lämnade Bergen-Belsen bara några dagar före befrielsen den 15 april 1945. Tåget hittades av de amerikanska trupperna i närheten av Farsleben/Magdeburg. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa643dede6517d68213f36/1593467971878/Kronprincessan-Ingrid-en-av-Vita-ba%CC%8Atar.jpg Färdmedel - Vita båtar M/S Kronprinsessan Ingrid. Tack vare SHAEF (Supreme Headquarter Allied European Forces) och UNRAA (The United Nations Relief and Rehabilitation Administration) hade fem Vita båtar satts i en skyttetrafik mellan Liibeck och Sverige. UNRRAs aktion där de svår sjuka fd Bergen-Belsen fångarna skulle transporteras till Sverige för att få vård genomfördes mha Svenska Röda korset. De första transporterna började i slutet av juni. Bland de fem fartyg som fick uppdraget att i skytteltrafik och transportera de befriade, var Göteborg-Fredrikshavn Linjens upplagda passagerarfartyget M/S Kronprinsessan Ingrid. Vid den första överfarten den 27 och 28 juni togs ombord på Kronprinsessan Ingrid - 424 patienter varav 179 var så kallade liggande, togs ombord liggande på bår. Kronprinsessan Ingrid anlöpte först till Malmö där de sk sittande patienter lämnade fartyget och fortsatte därefter till Göteborg med de liggande. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5d3d34314d7760d3ef94/1593466179432/Lola-Preiss-och-Chawa-Sylman-Malmo%CC%88-Vita-ba%CC%8Atar-april-1945.jpg Färdmedel - Vita bussar 28 april 1945, Malmö Vita bussar anländer till Malmö. De står på akterdäck av tåg- och bilfärjan från Köpenhamn. Framme står de befriade kvinnorna från Ravensbrück. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa5de72ef8fc447f050178/1593466358793/Spoke-train-from-Bergen-liberated-by-Americans-last-wagon.jpg Färdmedel - Vita tåg Vita tåg eller vita spöktåg kallar jag de godståg som kom till Sverige genom Padborg med koncentrationslägerfångar. När Bergen-Belsen befriades den 15 april 1945, hittade de brittiska trupperna ett stående godståg i närheten. I tågets vagnar fanns ett tusental döda och halvdöda fångar. Tre andra tåg med tusentals Bergen-Belsen fångar lämnade Bergen-Belsen strax före befrielsen i april. Tre sk spöktåg lämnade t.ex. Bergen-Belsen mellan 6-11 april. Egentligen under tiden då förhandlingarna mellan britter och tyskar om lägrets övertagande pågick. Varför spöktåg. Varför in i sista minuten. På engelska så hette de tågen "lost trains"! De tre som lämnade Bergen-Belsen hade ca. 2 500 fångar var. De skulle nog avlasta Bergen-Belsen före övertagandet och även tillföra "fångar till förhandlingar". Därför skulle alla tre ha som mål koncentrationslägret i Theresienstadt. Bara ett tåg som lämnade Bergen-Belsen den 7 april nådde målet. Det skedde nästan samtidigt som Vita bussar förde andra fångar i motsatt riktning. Det första och tredje tåget lämnade järnvägsplattformen Bergen-Belsen den 6 och 11 april 1945 befriades av amerikanerna respektive Röda arméns styrkor. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa62659ad2e56ed239c0af/1593467502068/Vita-ba%CC%8Atar-ankomst-till-L%C2%A8beck-24_6-1945-Signalmeddelande.jpg Färdmedel - Vita båtar Signalmeddelande. Första överfarten. Före Vita båt aktionen har samtliga fartygen anpassats för uppgiften. Förutom radiotelegrafiutrystningen hade dubbelsängar monterats i de två lastfartygen Karskär och Rönnsker (systerfartyg). https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa61e0d5f34b5d55ce93d8/1593467380416/Vita-spo%CC%88kta%CC%8Ag-till-Padborg.jpg Färdmedel - Vita tåg Vita tåg kom till Padborg tvenne gånger vid krigslutet. Vidareresan mot Sverige har skett med ett annat dansk tåg. Fotot är taget av ett tåg som lämnade https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6d36c9c3a02d53e7b0a1/1593470289058/Arnoldson-Vita-ba%CC%8Atar-sluttransporter-1945-A.jpg Färdmedel - Vita båtar Antalet judar som kom till Sverige med Vita båtar är något lättare att räkna ut. Detta beror på registreringen i Tyskland och de listor man gjorde för varje överfart. Man vet från början att i den överenskommelse som UNRRA träffade med Sverige så skulle 10 000 före detta koncentrationslägerfångar, nu displaced persons få komma till Sverige för att få vård. På varje Inresedokument finns ett L-nummer. De som kom med den första Vita båten till Stockholm den 1 juli hade nummer runt mellan 400 och 2000. Båten som ankom 8 juli hade patienter med nummer runt 3000. Veckan efter, den 15 juli var det nummer över 4000. De sista som reste med S/S Kastelholm den 19 juli till Sverige hade L-nummer som började med 8000.Dr. Arnoldson som var chefsläkare skriver den 18 juli 1945 ett Signalmeddelande till Marinchefen och Civilförsvarsstyrelsen att det är svårt att få rätta patienterna till Vita båtarna. En del som kommer in är alldeles för sjuka, andra helt friska utan behov av konvalescens. https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa61b634314d7760d4c630/1593467340075/Spo%CC%88kta%CC%8Ag-Vita-ta%CC%8Ag-Ravensbruck-fa%CC%8Angar-avga%CC%8Ar-fra%CC%8An-Padborg-mot-Sverige.jpg Färdmedel - Vita tåg Vita tåg kom till Padborg tvenne gånger vid krigslutet. Vidareresan mot Sverige har skett med ett annat dansk tåg. Fotot är taget av ett tåg som lämnade https://static1.squarespace.com/static/5eafe513e6945a698f16f270/t/5efa6302d5f34b5d55cecc15/1593467665945/Vita-ba%CC%8Aten-Kastelholm.jpg Färdmedel - Vita båtar S/S Kastelholm. Tack vare SHAEF (Supreme Headquarter Allied European Forces) och UNRAA (The United Nations Relief and Rehabilitation Administration) hade fem Vita båtar satts i en skyttetrafik mellan Liibeck och Sverige. UNRRAs aktion där de svår sjuka fd Bergen-Belsen fångarna skulle transporteras till Sverige för att få vård genomfördes mha Svenska Röda korset. De första transporterna började i slutet av juni. Bland de fem fartyg som fick uppdraget att i skytteltrafik och transportera de befriade, var S/S Kastelholm. Vid den första överfarten till Frihamnen i Stockholm den 27 och 28 juni togs ombord på S/S Kastelholm 220 patienter.